Debatt: ”Jakten får inte vara enda fokus i älgförvaltningen”

I dag är skogsbruk det enskilt största bidraget för foder till älg. Därför har många av LRF:s djurägande medlemmar har haft svårt att förstå den forskning som säger att två älgar inte äter mer än en. För att uppnå störst samhällsnytta behövs tydliga mål och riktlinjer, i detta fall max fem procent viltskador i skog.

Publicerad 20 maj 2025 - 05:00

I sex artiklar i Svensk Jakt kritiseras nuvarande älgförvaltning. En älgförvaltning där vi behöver bredda perspektivet och inte se jaktintresset som enda fokus.

Del 1: Fem procents Äbin-skador aldrig politiskt beslutat – myndighet tog skogsbrukets mål

Sverige ska stärka totalförsvaret och då behöver balansen mellan älgförvaltning och skogsbruk mer fokusera på det samhället efterfrågar: skogen som en viktig förnyelsebar resurs för att nå klimatmål, minska fossilberoendet och stärka livsmedelsberedskapen i Sverige.

Tre gånger fler

Älgförvaltningen behöver ses i ett brett samhällsperspektiv och i ett långsiktigt tidsperspektiv. Ett exempel på brist i långsiktighet är när det påstås att älgen är kraftigt hotad och står inför systemkollaps.

Del 4: Maximalt fem procent betesskador – är det ditt mål?

Fakta och statistik bevisar en annan utveckling där avskjutningen före älgexplosionen på 1970-talet i genomsnitt var ungefär 20 000 älgar per år. Jaktåret 2024–2025 låg avskjutningen på närmare 60 000 älgar.

Det är en minskning från åren med högst avskjutning, men antalet skjutna älgar är alltså cirka tre gånger fler i nutid än vad de var för drygt 50 år sen.

Ingen kollaps

Naturvårdsverkets statistik indikerar inte heller en kollapsad älgstam. I stället planar kurvan ut och går till och med upp från 2024. På detta kan Sverige stoltsera med att fortfarande inneha världens tätaste älgstam.

Del 2: Svensk Jakt testade systemet – slutade i domstol efter fråga om Äbin

Som skogsägare, jordbrukare och jägare är medlemmar i Lantbrukarnas riksförbund, LRF, måna om att skador av vilt är rimliga. En rimlighet som är nödvändigt för att möjliggöra långsiktigt lönsamma företag på landsbygden, god tillväxt i skogen, stärkt livsmedelsberedskap, geografisk spridning av levande lantbruk, förutsättningar för klimatomställning och minskade viltolyckor i trafiken.

Naturlig del

Mikaela Johnsson
Foto: Kate Gabor/LRF

För att viltskador inte ska äventyra lönsamheten för lantbruksföretag rekommenderas en toleransnivå på max fyra procent på gårdsnivå. Det skulle bidra till att uppfylla målen i regeringens livsmedelsstrategi.

Älg och övrigt betande vilt är en naturlig del i landskapet. En viltstam anpassad efter naturgivna foderresurser och areella näringar är naturligtvis en resurs. Det ger vilt med god kvalitet och ökad biologisk mångfald.

I dag är skogsbruk det enskilt största bidraget för foder till älg. Därför har många av LRF:s djurägande medlemmar har haft svårt att förstå den forskning som säger att två älgar inte äter mer än en.

Del 6: Jägareförbundet: Privata markägare mer positiva till vilt – och äger hälften av skogen

Skogforsks senaste rapport visar på en tydlig koppling mellan antalet älgar och mängden foder i skogen som äts upp.

Metoden är jakt

För att uppnå störst samhällsnytta behövs tydliga mål och riktlinjer, i detta fall max fem procent viltskador i skog, baserat på gedigna konsekvensanalyser från skogsbruket och Skogsstyrelsen.

Del 3: Skogsstyrelsen: Skogsbruket bestämde målet

Regeringen behöver tydligare ta ställning för jord- och skogsbruk som nationellt avgörande basnäringar och att förvaltningen av vilt måste anpassas till dessa.

Politikens mål är en älgstam av hög kvalitet i balans med betesresurserna och metoden för att nå dit är genom jakt.

Del 5: Politikern: Folket beslutar samhällets mål – inte myndigheter

Vi behöver hjälpas åt i förvaltningen av viltet. Markägare och jägare har avgörande roller. Vi behöver ha respekt för varandra och bidra till ett sunt samtalsklimat.

Mikaela Johnsson
Vice förbundsordförande LRF

Delta i debatten

Skriv en debattartikel – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se
Du måste bifoga dina kontaktuppgifter: namn, adress, telefonnummer. Detta eftersom redaktionen måste veta vem du är (kontaktuppgifter publiceras inte).
Skribenter som skriver under med sitt riktiga namn prioriteras.
Om du önskar skriva under signatur ska det tydligt framgå. Du får inte använda en signatur som är ett riktigt personnamn, men som du inte själv heter.
Flera införanden av samma debattör i samma ämne är aktuella om det tillförs nya fakta eller argument i texten.
Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.
Debattartiklar som skrivs i organisationers, myndigheters, politiska partiers, etc, namn måste också undertecknas av en företrädare.
Exempel:
Fransbygdens jaktvårdsförening
genom ordförande Kalle Karlsson