Detta med rättvis tilldelning har under många år diskuterats och debatterats. Det ska alltid vara rättvis tilldelning mellan licensområdena.

Det är väl bra om det som licensen berör är exakt lika fördelat. Då är det ju bara att dela antalet hektar med antalet av de tilldelade djuren som får fällas.

Men faktum är att skilda jaktmarker har väldigt olika förutsättningar att ha vilt av en viss art inom området.

Skogen var borta

Ett exempel. Jag jagade för några år sedan i närheten av Sandviken, på en 600 hektar stor mark mitt i skogen, Älgarna sköts varje år, och det fungerade utmärkt.

Ett år när vi samlades var nästan alltihop ett kalhygge, det fanns några få träd kvar i en hörna av hela marken.

Det var ju inte en jaktmark längre och där fanns varken älg- eller björnspår.  Ingenting! Att räkna in ett sådant område i tilldelning av jaktbara djur blir ju så fel som något kan bli.

Lyfter på hattten

Alltså, dela ut licens på älgar och björnar till de områden där det finns djur att jaga. Att prata om rättvisa blir i sammanhanget bara trams.

Man får lyfta på hatten för Länsstyrelsen i Jämtlands län, för beslutet som fattats i denna fråga.

Leblom