Gallkor, i den meningen att de blivit för gamla för att producera kalvar, finns inte hos älg. Att hävda det är okunnigt och tillför inget till diskussionen, skriver debattören. Foto: Roland Svensson
Med misslyckande syftar jag inte på det sätt som man nästan dagligen läser om på sociala medier, att älgen är utrotningshotad, att älgen rödlistas, och så vidare.
Visst, inom vissa områden har man väldigt lite älg av en eller annan anledning. Påverkansfaktorerna kan vara många och en del är svåra att göra något åt.
Det som gör mig mer orolig är att man ofta läser inlägg och hör påståenden där man fullt och fast hävdar att det finns älgkor som blivit så gamla att de inte längre är reproduktiva, eller att man helt enkelt benämner dessa som ”gallkor”. När en skriver detta, dyker det upp fler som vidhåller att det är så.
Gallkor, i den meningen att de blivit för gamla för att producera kalvar, finns inte hos älg. Gamla älgkor (äldre än elva år) får något färre kalvar, men är i högsta grad reproduktiva.
Man sparar kalv och skjuter vuxna älgar för återväxten är viktig och vi behöver bygga upp stammen. Men bygger man verkligen upp stammen genom att göra så?
Om man skjuter en älg minskar stammen med en älg. Väljer jägaren att spara kalven och i stället skjuta en vuxen älg, sänker man medelåldern i stammen. Inom älgförvaltningen eftersträvar vi att skapa eller bibehålla en hög medelålder, vilket i sin tur är tätt sammankopplat med kalvvikter och reproduktion.
Rödlistning är ett annat populärt ämne som det skrivs om. Även i det fallet kan man konstatera att merparten av skribenterna inte har en aning om vad rödlistning av en art innebär.
De lever i tron att om en art blir rödlistad är det stopp för jakt på arten. Så är det inte. Skogshare, bland annat, är med på rödlistan som nära hotad sedan 2020 och den jagar vi som tidigare. En rödlistning medför med andra ord inte ett jaktstopp med någon slags automatik.
Har vi inte kommit längre än så i vår strävan att utbilda jägarna? Jo, det har vi och det vet vi, många har såväl stor som bred kunskap.
Men vi kanske behöver se över våra utbildningar inom Svenska Jägareförbundet och förändra saker och ting – och i vissa fall förenkla och ha ett annat fokus.
Men framför allt vidhålla att det inte finns några frågor som är för dumma att ställa.
Per-Arne Olsson
Jägareförbundet Mitt Norrland
Delta i debatten
- Skriv en debattartikel – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se
- Du måste bifoga dina kontaktuppgifter: namn, adress, telefonnummer. Detta eftersom redaktionen måste veta vem du är (kontaktuppgifter publiceras inte).
- Skribenter som skriver under med sitt riktiga namn prioriteras.
- Om du önskar skriva under signatur ska det tydligt framgå. Du får inte använda en signatur som är ett riktigt personnamn, men som du inte själv heter.
- Flera införanden av samma debattör i samma ämne är aktuella om det tillförs nya fakta eller argument i texten.
- Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.
- Debattartiklar som skrivs i organisationers, myndigheters, politiska partiers, etc, namn måste också undertecknas av en företrädare.
Exempel:
Fransbygdens jaktvårdsförening
genom ordförande Kalle Karlsson
