Köttguiden ska fungera som hjälp till konsumenterna när de väljer kött i affärerna. Genom ett system med gröna glada gubbar, neutrala gula och sura röda ska köttätaren på ett enkelt sätt kunna se hur mycket klimat och miljö påverkas beroende på vilket kött han väljer att köpa. Bland kriterierna finns också biologisk mångfald samt djurskydd och bete.

Endast ett slags kött får grön gubbe på punkterna klimat, biologisk mångfald och kemiska bekämpningsmedel viltköttet. Under punkten djurskydd och bete får inte viltköttet några kommentarer alls, eftersom man inte anser sig kunna tillämpa begreppet djurvälfärd på vilda djur.

Något som Torsten Mörner tycker är konstigt:

Det stämmer att man inte kan tillämpa djurskyddslagstiftningen på viltet, och det ska man inte heller. Men samtidigt finns det ju inga andra djur som har ett så bra liv som viltet, det borde ha kunnat avspeglas i guiden, säger han.

Dubbelt av vildsvin
Torsten Mörner är nöjd med att viltköttet finns med i guiden. Samtidigt är han kritisk till att det buntats ihop till en punkt och inte separeras på exempelvis älgkött, vildsvinskött, rådjurskött, etcetera. Anledningen till det är att viltköttet står för en så liten del av den totala köttkonsumtionen i landet, inte mer än tvåtre procent, enligt Köttguiden.

Den där siffran kan diskuteras. Vi brukar hävda att den är större, säger Torsten Mörner som tar ett konkret exempel på hur Köttguiden skulle kunna ha uppmärksammat viltköttet.

Idag produceras i våra skogar dubbelt så mycket vildsvinskött som ekologiskt producerat griskött. Vildsvinsköttet slår grisköttet på de flesta punkter i Köttguiden. Därför tycker jag att man kunde lyft fram det på ett bättre sätt, säger Torsten Mörner.
Ja, varför gör man inte det? Frågan går till författaren av Köttguiden, Elin Röös vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Viltköttet är komplicerat. Det finns inte mycket data och det är svårt att beräkna miljöpåverkan. Hur mycket betyder till exempel jägarnas bilåkande för hur man ska bedöma viltköttets miljöpåverkan?

Ser möjligheter
Trots att viltköttet står för en sådan liten del av den totala köttkonsumtionen och trots svårigheterna att mäta miljöpåverkan är Elin Röös positiv till att det får en utökad plats i Köttguiden.

Det här är inget statiskt dokument, utan förhoppningen är att guiden ska utvecklas. Jag kan absolut tänka mig att titta närmare på viltköttet, gärna tillsammans med Jägareförbundet, säger hon.

Den som vill titta närmare på SLU:s Köttguide kan göra det genom att klicka här: