Vill ha medel från älgvårdsfonden – länsstyrelser säger nej

I den nya älgförvaltningen ingår det i Skogsstyrelsens uppdrag från regeringen att ta fram underlag för foderprognoser och betestrycksinventering. Myndigheten vill ha medel från älgvårdsfonderna för att kvalitetssäkra metoder för detta ändamål, men länsstyrelserna säger nej.

 

Älgvårdsfonderna finns i varje län och består av pengar som jägarna betalar in i form av fällavgifter. Fondens medel ska i första hand användas för länsstyrelsernas administration av älgförvaltningen. Även älgförvaltningsgruppernas kostnader tas från fonden. Men medel kan också betalas ut från fonden till exempelvis viltvård, information om viltskador och -olyckor, skadeförebyggande åtgärder, information och utbildning i viltvårdsfrågor eller för planering av och inventering för viltvård.

 

Vill ha medfinansiering

I det nya älgförvaltningssystemet ligger ansvaret för betestrycksinventering och foderprognoser på Skogsstyrelsen. Myndighetens viltspecialist Christer Kalén har i kontakter med länsstyrelserna i Kronobergs och Jönköpings län gjort en förfrågan om medfinansiering för att genomföra provinventeringar. Målet är att kvalitetssäkra metoder för älgbetesinventering och foderprognoser.

Att utveckla metoder för inventering och foderprognoser tar tid och resurser, men ju mer arbete vi kan lägga ner på att kvalitetssäkra metoderna, desto bättre blir de, säger Christer Kalén.

 

Christer Kalén

Skogsstyrelsen har planerat att i ett älgförvaltningsområde i vardera län Kronoberg och Jönköping genomföra älgbetningsinventering och kalibrering av fodertillstånd.
Eftersom det enligt Kalén är osäkert hur gjorda analyser står sig, anser Skogsstyrelsen det vara angeläget att komplettera den pilotinventering som gjordes ifjol med en provinventering i större skala innan man släpper metoderna fullt ut nationellt. Samma sak gäller för anpassning av älgbetesinventering till södra Sveriges mer tallfattiga områden, enligt Kalén.

Vi har stora förhoppningar att årets provinventeringar kan leda till en verkligt operativ metod att använda för älgförvaltningsområdena, säger Christer Kalén.

 

”Svårt att sälja in till jägarna”

I sin förfrågan om medfinansiering från länsstyrelserna anger Skogsstyrelsen att de avsatt 300.000 kronor för detta arbete, men kostnaderna för att genomföra inventeringen beräknas till cirka 600.000 kronor. Därför ville Skogsstyrelsen få 50.000 kronor från vardera länsstyrelse. Men länsstyrelserna i Kronoberg och Jönköpings län säger nej till Skogsstyrelsens begäran.

Vi ser verkligen fram emot att dessa metoder tas fram, men uppdraget är nationellt och bör ha en nationell finansiering. 50.000 kronor kan låta som lite pengar, men vi har bara älgvårdsfonden att tillgå och vi tror det är svårt att sälja in till länets jägare att fällavgifterna ska bekosta nationella uppdrag, säger Ingemar Sjöberg, viltvårdshandläggare vid länsstyrelsen i Jönköpings län.

Christer Kalén anser dock att Skogsstyrelsens uppdrag i hög grad berör jägarna.

Jag kan inte se att det här är enbart skogsbrukets uppgift frågan om älgens hälsa och reproduktion är i högsta grad även något som berör jägarna, säger Christer Kalén.

 

Läs även:

Stark kritik mot Skogsstyrelsens förslag

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Mest läst

Senaste från Annonstorget

Samtidigt på JaktPlay

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev