Åklagaren Pehr-Ola Pehrsson ansåg under sin slutplädering att han visat tingsrätten att de många jaktbrotten var väl bevisade genom händelsekedjorna med tider för bropassager, fotografier från den misstänktes mobiltelefon, GPS-positioner, beslagtagna troféer, SMS-trafik och vittnesmål.
Han yrkade på att 36-åringen döms till minst två års fängelse för grovt jaktbrott.

Föredrog skyddstillsyn
Försvarsadvokaten Bertil Andersson motsatte sig att hans klient ska dömas för grovt jaktbrott.
Om tingsrätten finner hans klient skyldig på de punkter han har erkänt brott, att han skjutit dovhjort utanför ordinarie jakttid och när det varit mörkt, är det rimliga att hans döms för jaktbrott till skyddstillsyn, ansåg försvararen.
Han menade också att hans klient redan avtjänat en del av ett möjligt straff genom den tid han satt häktad i samband med gripandet.
Advokaten ansåg inte heller att skadeståndskraven var rimliga. Man går med på att ersätta förlorat köttvärde, men avelsvärde och trofévärde är grundade på subjektiva bedömningar och kunde inte ligga till grund för ett skadestånd.
Vidare motsatte man sig att beslagtaget gods, som bil och vapen, ska förverkas.

”Systematisk brottslighet”
I ett samtal med Svensk Jakt efter rättegångens slut utvecklar Pehr-Ola Pehrsson varför han yrkar på ett, måste man säga, så pass hårt straff.
– Tjuvjakten har varit systematisk och i mycket stor omfattning. Den har riktat in sig på djur med höga värden och, menar jag, när det gäller de två kronhjortarna har det handlat om särskilt skyddsvärt vilt. Jakten har skett med hjälp av motordrivet fordon och på olovlig tid. Sammantaget handlar det om grov brottslighet.
Pehr-Ola Pehrsson har trots lång tid som åklagare aldrig varit med om något liknande fall.
– Jag har inte hittat något heller. Det finns enstaka händelser när det gäller stora rovdjur. I de fall det blir tingssak angående älg handlar det i regel om att djuret skjutits utöver licensen eller liknande, säger han.
Tingsrätten meddelar sin dom på förmiddagen den 26 juni.