Kungsbacka jaktvårdskrets bad förre amanuensen och ordföranden i Göteborgs Djurskyddsförening, Sven Mathiasson, om råd. Han är den som forskat mest kring knölsvan, och han förklarade att massdöd bland andfåglar inte bara är en djurskyddsfråga utan även kan få beståndsreglerande effekt.

Tidigare har vi fått 25 000 kronor per år från kommunen till sjöfågelfoder, men där satt man med armarna i kors och talade om att det saknades medel, ja till och med antydde att naturen skulle få ha sin gång, säger kretsordförande Leif Börje Börjesson.

Desto mer glädjande var responsen från Göteborgs Djurskyddsförening och allmänheten i Kungsbacka kommun. Utfodringen kom snabbt igång, och tonvis med havrekross har under vintern genom frivilliga insatser kommit fåglarna till del.

Från apati till slagsmål

Till en början var fåglarna apatiska i kylan. Man kunde vandra in bland svanarna utan att de flyttade på sig. Men efter en tids utfodring återfick de krafterna. Änderna lättade ur vakarna och svanarnas vitalitet ökade till den grad att de började slåss om utrymmet. Antalet fåglar växlade och det är uppenbart att många återfick tillräckligt med krafter för att kunna dra vidare till öppnare vatten.

Ett stort tack vill jag rikta till alla som lagt ner pengar och arbete på att hjälpa sjöfåglarna, säger Leif-Börje Börjesson.