Helt oprovocerad bestämde sig kon för att simma från Hangsjöns västra strand till en ö 300400 meter ut. Vi trodde att kalven hade drunknat, men när vår fältansvarige Anders Hågeryd åkte ut till ön för att undersöka saken var kalven fortfarande tillsammans med kon, säger projektledaren Göran Ericsson som är mycket imponerad av den lilla kalvens simkunskaper.
Från områden med stora rovdjur finns rapporter om att älgkor tar sig ut till öar med sina kalvar, men varför kon i Kronoberg valde att göra så vet inte forskarna. Kanske är det bättre växtlighet där. 

Fortsättning på projektet?

Det treåriga projektet är nu inne på sitt sista år, men Göran Ericsson tror och hoppas på en fortsättning. Till hösten kommer en ny medelsansökan att skickas till Jägareförbundets Forskningstjuga, varifrån man fick ett anslag på 600 000 kronor för innevarande år.

Vi tycker det är ett intressant projekt och det finns ett mycket stort intresse bland jägarna. Jag har sällan varit med om ett så starkt lokalt tryck i ett projekt.
Projekt Sydälg omfattar tre områden Växjö, Misterhult och Öster Malma. Göran Ericsson ser olika inriktning på de fortsatta studierna.

”Vår forskning ett guldägg”

I Växjö vill vi till exempel fortsätta att studera vad de stora lövuppslagen efter stormarna Gudrun och Per får för effekter på älgstammen, och vad som händer när de växer ur beteshöjd. Dessutom blir vår forskning ett guldägg när det nya älgförvaltningssystemet ska utvärderas.

I Öster Malma-området finns andra frågeställningar, som vad födokonkurrensen med flera andra klövviltarter har för betydelse. Vi ser också en större vuxendödlighet där än vi gör i Växjö. Varför det är så vore också värdefullt att få svar på, säger Göran Ericsson.