Betydelsen av bryn och kantzoner och den nytta ett rätt vårdat sådant kan utgöra för den biologiska mångfalden har kommit att diskuteras allt mer under senare år.
På Eksjö kommuns fastighet Skedhult, där Jägareförbundet Jönköping huserar, arbetar både jaktvårdsföreningen och skogsförvaltaren med att utveckla skötseln av bryn och kantzoner.

Med utgångspunkt från detta arrangerades i slutet av maj en särskild Bryndag där naturvårdsåtgärderna diskuterades med personal från Skogsstyrelsen och med naturvårdstjänstemän från flera länsstyrelser i södra Sverige. Deltog gjorde också skogstjänstemän från Södra och Skogssällskapet.

Ekonomiska vinster

Exkursionsdeltagare i skuggan från en av Skedhults lummiga ekar. Foto: Jan Henricson

Seminarieledare var Kronobergs jaktvårdskonsulent Elias Turesson, Jägareförbundets naturvårdstrateg, Fredrik Widemo, samt Stig Johansson som leder länsjaktvårdsföreningens viltvårdsarbete på Skedhult.

Under dagen stod det klart att mycket kan göras med tämligen små insatser och med liten påverkan på skogsbruket. I själva verket kan det handla om rena vinster, även ekonomiskt.

Ta skogsbilvägarna som exempel. Om markägaren väljer att inte odla gran fram till vägkanten utan istället skapar en några meter bred kantzon med lövträd och buskar kommer ljuset och värmen ned, och vägen torkar snabbare och påverkas mindre av transporterna, tipsade Fredrik Widemo. Samtidigt har man ordnat en foderresurs för viltet.

Bärande träd
På plats vid ett bryn som är under bearbetning ett par hundra meter från Skedhults huvudbyggnad diskuterade deltagarna trädslag och stödplantering, men också den förbättring av landskapsbilden ett hävdat bryn ger.

Fredrik Widemo poängterade vikten av att ta tillvara bärande buskar som slån, en och vildapel och berättade om hur det bästa brynet är utformat med en gradvis övergång via buskar och lövträd från öppen mark till sluten skog.

Robert Simonsson från länsstyrelsen i Kronoberg tog upp de kulturhistoriska aspekterna, exemplifierat av den breda Smålandsstenmur som synliggjorts genom brynprojektet på Skedhult.

Under dagen besöktes flera objekt på markerna. Det blev tillfälle att diskutera hur ett litet viltvatten kan utnyttjas för att skapa attraktiva kantzoner, hur beståndsgränser kan användas, hur man med små åtgärder åstadkommer värdefulla kantzoner utmed vägar, med mera.

Bo Thulin från Skogsstyrelsen informerade också om vilka ersättningar markägare kan få genom EU-stödet Skogens mångfald.

Fredrik Widemo, Svenska Jägareförbundet, byter erfarenheter med Jan-Eric Spånberger, Linnéuniversitetet, under kursdagen om bryn och kantzoner. Foto: Jan Henricson