Förbundet har i två skrivelser till Naturvårdsverket begärt ändrade ersättningsnivåer för eftersök och att de läns- och kretsansvariga eftersöksjägarna ska synliggöras genom en månatlig ersättning. Hittills har dessa arbetat helt ideellt.
– De läns- och kretsansvariga är helt osynliga i dag och nästan ingen vill ha den rollen, vilket påverkar resultatet, säger Markus Olsson, viltolycks- och eftersöksansvarig på Svenska Jägareförbundet.

Skattemedel
Det handlar om cirka 300 jägare på kretsnivå och ett 20-tal på länsnivå, samt i vissa fall även biträdande ansvariga, som Jägareförbundet vill ska arvoderas.
– Och det ska vara med skattemedel, detta ska inte viltvårdsfonden stå för, utan trafikanslaget, säger Markus Olsson med bestämdhet, eftersom det handlar om trafikeftersök som jägarna gör på samhällets uppdrag.
Totalt finns i dag omkring 5.000 jägare som utför eftersök på trafikskadat vilt. Viltolyckorna på vägar och järnvägar uppgår till cirka 50.000 per år.
Med en månatlig ersättning anser Jägareförbundet att motivationen att ta uppdrag som ansvarig i län och kretsar skulle öka, vilket även skulle påverka resultatet positivt och på ett kostnadseffektivt sätt.

Lika för alla
I sin andra hemställan till Naturvårdsverket vill Jägareförbundet att ersättningen för trafikeftersök på rådjur, hjort och utter höjs till samma nivå som för älg och vildsvin, det vill säga till 700 kronor per eftersök.
– Det skickar konstiga signaler annars, som att eftersök på dessa arter skulle vara mindre viktiga, säger Markus Olsson.
Det finns dessutom betydligt fler jägare i organisationen som tar på sig älg- och vildsvinseftersök. Markus Olsson anser att det ligger en stor utmaning i att öka antalet jägare som gör eftersök på rådjur.
Arten är inblandad i omkring 35.000 olyckor på vägarna per år, vilket är mer än de andra arterna tillsammans.
Ersättningen för eftersök på stora rovdjur är högre och bör enligt förbundet vara oförändrad.