Jakten begränsas hårt i Kosterhavet
När reglerna som styr jakten i Kosterhavets nationalpark blev klara fanns bara sju jaktbara arter kvar. Resten hade Naturvårdsverket förbjudit.
Riktig jaktjournalistik gör skillnad
Miljöminister Andreas Carlgren (C) och kungen invigningstalade när Kosterhavets nationalpark presenterades den 9 september. Den nya nationalparken visades upp som ett exempel där hållbart brukande av naturen kombineras med ett långsiktigt skydd.
Naturens resurser ska brukas utan att vi förbrukar naturens kapital. Vi ska använda och förmera avkastning av ekosystemtjänster utan att tära på kapitalet, sa miljöministern.
De unika naturvärden som främst ska skyddas i nationalparken finns under vattenytan, även om landmiljöer också ska bevaras. En intressant iakttagelse är att allt fiske får bedrivas enligt fiskerilagstiftningen. Här får naturens resurser brukas fullt ut.
Jakten ska dock inte skötas efter jaktlagstiftningen. Trots att de värden som nationalparken ska skydda inte påverkas av jakt är det troligen detta område som drabbats hårdast.
Ingen kråkfågel
Bland annat tyckte Naturvårdsverket att jakt på havstrut, gråtrut, fiskmås, korp, kaja, skata, kråka och nötskrika inte har någon väsentlig negativ inverkan på viltbestånden. Jakt på dessa arter förbjöds därför helt. En viltvårdsutredning, gjord av en ornitolog, låg bakom ställningstagandet.
Detta avsnitt i skötselplanen är anmärkningsvärt eftersom den går emot all beprövad erfarenhet och vetenskap inom ämnet predatorkontroll. Det är allmänt känt att dessa fåglar tar såväl ägg som ungar.
Vi har stångat oss blodiga i denna fråga. Vi har i arbetet med skötselplanen inte fått igång en dialog med Naturvårdsverket utan ställts inför färdiga tjänstemannaförslag som varit oförhandlingsbara, säger Jan Karlsson aktiv i Kosterhavets jaktvårdsförening.
Föreningen har bjudit till och försökt hitta kompromisser. En av dessa var att jakten inte skulle påbörjas förrän 1 september, trots att jakttidskungörelsen säger något annat. Motivet från föreningen var att inte störa båtliv och turister. Men sedan tyckte föreningen att jakten i övrigt skulle följa jaktlagen helt i linje med den inriktning som presenterats för kommuninvånarna i Strömstad och Tanum, vilka berörs av parken.
Sju arter kvar
Men Naturvårdsverket nöjde sig inte med detta. De accepterade att jaktstarten skulle flyttas fram men strök sedan de flesta jaktbara arterna.
Verket har tittat på vilka djur vi jagat mest. De sju vanligaste har vi fått behålla men alla andra har blivit strukna, säger Jan Karlsson.
Kanadagås, grågås, gräsand, knipa, ejder, småskrake och hare är de enda som är tillåtna för jakt.
Naturvårdsverket har sedan hittat på en ny skyddsjaktsbestämmelse. Mink, rödräv, grävling och mård får skyddsjagas hela året om de tillfälligt vistas på öar och holmar som är värdefulla för fågellivet. Samtidigt vill verket att jägarna under vår och sommar ska säkerställa att djuren inte har ungar. Hur en sådan kontroll ska gå till rent praktiskt nämns inte. Flera av dessa fyra arter finns på öarna året runt. Hur skyddsjaktreglerna ska tolkas är osäkert.
En liknande skyddsjaktsparagraf fanns redan tidigare men denna omfattade inte mink och mård.
Besvikna jägare
Skyddsjakt efter skarv tillåts också, men här öppnar Naturvårdverket för regelrätt jakt om EU ändrar i fågeldirektivet. Där-emot får inte säl jagas alls.
Många av reglerna känns godtyckliga och inkonsekventa. Vi från jaktvårdsföreningen förstår inte varför man tagit beslut-en, säger Jan Karlsson.
Minken vill Naturvårdsverket begränsa extra hårt. Denna art har fått ett eget program i skötselplanen.
Jägarna i och runt nationalparken är besvikna.
Många är uppriktigt ledsna. De förstår inte varför jakt ska ses som något som skadar och hotar, särskilt inte när Naturvårdsverkets viltskötselutedare tydligt framhöll att jakten som den bedrevs innan nationalparksbildandet inte påverkade områdets biologi och mångfald. Ingen förstår varför jakten drabbas hårdast, säger Jan Karlsson.
Jägarna i området varnar nu för att andra områden kan få liknande inskränkningar.
Reglerna som man använde vid bildandet av nationalparken kommer att användas som modell vid skyddande av liknande natur, säger Jan Karlsson.
Magnus Rydholm
Citatet
Inskränkningar i jakten i skyddade områden kan ske om detta krävs för att uppfylla syftet och målen med skyddet.
Naturvårdsverket
Det är ren klåfingrighet
Jägareförbundet reagerar hårt på de begränsningar som Naturvårdsverket infört i Kosterhavets nationalpark.
Hans von Essen. |
Från Jägareförbundets sida måste vi ta en allvarlig diskussion om vi kan stödja bildande av nya nationalparker, säger Jägareförbundets riksjaktvårdskonsulent Hans von Essen.
Att man gör godtyckliga inskränkningar i jakten, samtidigt som man har en policy som säger att man inte ska begränsa jakten om det inte hotar det som parken ska skydda, är upprörande.
Hans von Essen kommer att ta upp frågan internt, och med Naturvårdsverket.
Det är ren klåfingrighet. Jakt är inget problem. Över 80 procent stödjer jakten. Nu finns det en risk att nya skyddade områden också får kraftiga begränsningar och det är oacceptabelt.
Magnus Rydholm
Naturvårdsverket: Bara små inskränkningar
Naturvårdsverket anser inte att det rör sig om stora ingrepp i jakten.
Den jakt som bedrivits mest i området finns kvar, säger Anders Bergquist, avdelningsdirektör på Naturvårdsverket och ansvarig handläggare för Kosterhavets nationalpark
Hotar jakten de värden som nationalparken ska skydda?
Nej, det anser vi inte att jakten gör. Det är därför som vi bara gjort små inskränkningar.
Anders Bergquist. |
Varför begränsar ni jakten om den inte hotar något?
Naturvårdsverket har en huvudpolicy om att inte ha jakt i nationalparker. Nationalparkerna omfattar bara ett par procent av landets totala yta. Samtidigt är det många som inte vill ha jakt över huvud taget i nationalparker. Vi tyckte att vi kunde göra ett avsteg från detta i Kosterhavet.
Den princip vi använt var att viltet ska tas om hand. De djur som normalt sett skjuts av andra anledningar är inte tillåtna.
Har ni vävt in jaktlig kompetens när ni skrivit skötselplanen?
Vi har träffat jaktvårdsföreningen för Kosterhavet, fått in remisser, haft möte med länsstyrelsen och kommunerna. Så jag tycker nog att vi har fångat upp jägarnas synpunkter innan vi fattade beslut om skötsel-
planen.
Den som gjorde viltvårdsutredningen är inte jägare, borde inte jägarna ingått?
Denna person är mycket kompetent. Han har stor kunskap om fåglar och forskar i ämnet. Jag upplever inte att det finns några brister i det underlaget.
Är du emot jakt?
Nej. Jag kan mycket väl tänka mig att jaga älg och sjöfågel. Det verkar spännande.
Har Naturvårdsverket arbetat emot eller med jägarna?
Vi har lyssnat på deras argument och tagit till oss vissa saker, dock inte allt.
Men det är viktigt att påpeka att den stora allmänheten tycker att reglerna är bra. Det är bara en grupp som är missnöjd jägarna.
Varför blev det så stora inskränkningar i jakten? Bara sju jaktbara arter är kvar?
Jägarna kanske upplever det så. Men det har inte blivit stora inskräkningar. Den jakt som bedrivits mest i området finns kvar. Det som tagits bort har inte jagats i någon stor omfattning.
Ni tillåter inte jakt på vit- och kråkfågel, varför inte?
För att dessa inte tas tillvara. Vi bedömer det som så att denna typ av jakt strävar efter att förbättra villkoren för andra jaktbara arter. Allt vilt ska få finnas i en nationalpark, med undantag av invandrade arter, som mink, som kan ödelägga fågelbestånden.
Räv, grävling, mink och mård som får skyddsjagas tas väl inte tillvara i den bemärkelse som ni avser?
Nej, men dessa arter hör inte hemma på öarna ute i skärgården. De orsakar stor skada och klarar inte att leva där.
Är det inte en inkonsekvens att få skjuta räv men inte kråkor och trutar?
Nej, kråkor och trut hör hemma i denna miljö, det gör inte räv, grävling och mård.
Kan jägarna hoppas på någon ändring av reglerna i framtiden?
Vi ska förvalta nationalparken adaptivt. Det vill säga se hur olika åtgärder påverkar. Skulle det i framtiden visa sig att man behöver jaga kråka så kanske vi ändrar reglerna.
Men det kan också betyda att vi tar bort någon jaktbar art om det behövs.
Skulle det sedan uppkomma en situation där man måste agera finns ju alltid möjlighet att söka dispens för skyddsjakt hos länsstyrelsen.
Magnus Rydholm
Andra läser också
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.