Naturvårdsverket har ställt frågor om lämpliga områden ur social synpunkt till forskarna vid Institutionen för stad och land vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. De har gjort en litteraturstudie och listar förslag till sociala kriterier samt gett rekommendationer för den process som behövs för att förankra planer på vargflytt.

Rapport från SLU-forskare
Forskarna vid SLU slår fast att en av de mest vanligt förekommande symboliska representationerna av vargen bland landsbygdsbefolkningen, fokuserar på hotet av inblandning utifrån. Dessa är:

Inblandning utifrån kan personifieras av stadsbor som inte förstår sig på livet på landsbygden.

Forskare som inte respekterar lokala kunskaper om naturresurser.
Naturvårdsorganisationer som agerar på sätt som inte är känsliga för lokal praxis.

Marginaliserar landsbygden

En lång historia av negativa erfarenheter av centrala statliga myndigheter kan leda till att landsbygdsbefolkningen kan komma att se all personal från offentliga organisationer som delaktiga i ett försök att marginalisera landsbygden.

Processer som syftar till att uppmuntra allmänhetens delaktighet i utvecklingen av naturvårdspolitiken har svårt att lyckas om de upplevs som marginaliserande av landsbygden och dessutom hotar den traditionella markanvändningen, skrivs det i forskarrapporten.

Jägarna mest negativa
Kvinnor, äldre människor och personer med lägre utbildning har de mest negativa attityderna till insatser för att återställa vargstammen och rapporten slår fast att svenska jägare idag har en mer negativ inställning mot varg än allmänheten, mycket på grund av att jägarnas hundar dödas av varg.

På 1970-talet när diskussionerna om vargintroduktioner började, var de svenska jägarna mer positiva än allmänheten. De förväntade sig att vargstammen skulle begränsas till de svenska fjällområdena. Allteftersom vargstammen har ökat, har emellertid denna förväntning inte uppfyllts. I stället har vargen expanderat in i sydvästra delarna av landet. Sedan 1970-talet har de svenska jägarnas inställning ändrats dramatiskt, varvid de nu utgör bland de mest negativa.

Information räcker inte
I rapporter påpekas vidare att information kan öka acceptansen för varg bland de som från början var neutrala. Däremot är det inte alls troligt att information om varg kan påverka vara sig åt det ena eller andra hållet om man från början var starkt negativ eller starkt positiv till varg.

Jägarna vet bäst
Jägare är enligt rapporten de som vet mest om varg. Jägare som bor inom vargrevir har mest djupgående och korrekt kunskap om vargar, därefter följer jägare i allmänhet och sedan den ickejagande allmänheten.

Forskning om attityder visar att de mest negativa attityderna till stora rovdjur och deras förvaltning återfinns hos människor som bor inom de områden där dessa arter finns.

Ekonomiska faktorer
I rapporten tas även upp de ekonomiska faktorerna kring insättning varg. Där pekas på att genomförd forskning visar att de som bor på landsbygden där det finns varg är minst villiga att betala för dem. Förekomsten av varg kan av landsbygdsbefolkningen ses ha negativa effekter på en rad olika sociala och ekonomiska faktorer som fastighetspriser och hot mot husdjur.

Jakten inbringar inkomster till både landsbygden och enskilda markägare men även i vissa fall till förvaltningsorganisationer. Det bidrar också till ett utbud av arbetstillfällen i friluftslivssektorn. I vissa regioner producerar jaktindustrin mer inkomst än tamdjursproduktionen, slår utredningen fast.

Lämpligt område för insättning av varg

SLU-forskarna anser att ett lämpligt område för insättning av varg ur ett socialt perspektiv kan identifieras utifrån följande kriterier:

Socialt kapital. Ett exemplariskt område för insättning av varg har en historia av meningsfullt medborgardeltagande i beslutsfattande omkring offentlig politik och förmåga att överbrygga synliga skillnader mellan olika individer i syfte att förbättra möjligheterna för samhället som helhet.

Kommunikativ kompetens. Ett tänkbart område för insättning av varg ska administreras av tjänstemän från Naturvårdsverket/andra aktiva myndigheter med en relativt hög kommunikations- och beslutskompetens.

Tidsperspektiv. Ett tänkbart område för insättning av varg ska vara en plats där både medlemmar av lokalsamhället och naturvårdsorganisationer har möjlighet till kontinuerliga och progressiva diskussioner/beslut om insättning av varg under en flerårig öppen process.

Infrastruktur: Ett tänkbart område för insättning av varg ska ha en lämplig blandning av social och teknisk infrastruktur, såsom djurhållningspraxis och teknik för att skydda tamdjur från eventuella angrepp.

Ladda hem forskarrapporten (pdf):