Torbjörn Lövbom.

Om regeringen delar Liljelunds bedömning finns inget utrymme kvar för diskussioner om de långsiktiga målen. Då måste vi ta ställning till om vi kan fortsätta delta i rovdjurspolitiken. Förankringsarbetet hos våra medlemmar innebär att flyttningen av genetiskt värdefulla individer ska leda till färre vargar än vad det annars skulle vara, säger Torbjörn Lovbom, ordförande i Jägareförbundets rovdjursråd, till Svenska Dagbladet.

Gynnsam bevarandestatus
För Svensk Jakt utvecklar Torbjörn Lövbom sitt resonemang:

Vi har arbetat utifrån att vargstammen i Sverige, för att bibehålla gynnsam bevarandestatus, skulle kunna vara 200 individer vilket också framkom genom Sören Ekströms utredning från 2000. Men nu finns risken att Lars-Erik Liljelunds siffror kommer att tolkas som ett slutgiltigt förslag. Det finns många ytterligare faktorer att ta hänsyn till innan man fattar beslut, säger Lövbom.

Jägareförbundets rovdjursexpert Gunnar Glöersen säger till Svenska Dagbladets att Lars-Erik Liljelund drar sina slutsatser utifrån ”biologiska och genetiska önskemål”.

Nu har utredaren tittat enbart på det biologiska, men det finns ekonomiska och sociala parametrar att ta hänsyn till innan ett slutgiltigt beslut kan fattas. Det finns en risk i att den nivå som föreslås tolkas som den slutgiltiga, och därför måste vi markera, säger Torbjörn Lövbom.

Omprövar ställningstagande?

Hittills har Jägareförbundet ställt upp på regeringens rovdjurspolitik avseende genetisk förstärkning genom omflyttning av vargar inom landet. Frågan är om denna samarbetsvillighet kommer att fortsätta?

Vi är ju en medlemsorganisation och beroende på vilken vändning det här tar kan vi komma att tvingas ompröva vårt ställningstagande. Det är ju i slutändan våra medlemmar som bestämmer, säger Torbjörn Lövbom, ordförande i Jägareförbundets rovdjursråd.