Jägareförbundet har bestämt sig för att delta i den vargkommitté som ska ledas av landshövdingen i Uppsala, Peter Egardt.

Vi vill kunna ställa krav, det kan vi inte om vi står utanför. Därför kommer vi vara med. I alla fall initialt, säger Torbjörn Lövbom.

Han understryker att det varit många diskussioner där man vänt på fördelar och nackdelar. Bland annat tycker han att vargkommittén kommit igång för sent.

Det är en av anledningarna till att vi tvekat. Nu kommer vi vara tydliga om att söka samarbete med de andra brukarorganisationerna om att de socioekonomiska faktorerna måste utredas. Det går inte att bara applicera biologi på allting. Så ser världen inte ut.

Har något ändrats i niopunkts­programmet som togs i höstas?

Inriktningen ligger kvar. Men vi diskuterar om förbundet ska utveckla vissa punkter i denna tills förvaltningsplanen för varg och Lars-Erik Liljelunds rovdjursutredning läggs fram.

Behövs flera spelare

Jägareförbundets hållning har resulterat i att LRF har blivit mycket tydligare i varg­frågan. 

Var det en av sakerna förbundet ville uppnå?

Ja. Vi var ute och pratade varg i alla sammanhang. Hela vargfrågan blev till slut en jägarfråga, i alla fall i media. Men det är ju helt fel. Det är en lands­bygds­fråga. Då behövs flera spel­are som agerar. Därför är det bra att flera organisationer tar sitt ansvar.

Vilken hållning har Jägareförbundet till utsättning av vargvalpar från djurparker?

Grundtanken för oss är att den genetiska förstärkningen sker via naturlig invandring.  De två vargarna som slagit sig ner i Galven och Kynna har medfört att det inte längre är bråttom med någon genetisk förstärkning. Det har bland annat vargforskaren Olof Liberg sagt.

Skulle det sedan i slutänden behövas nya gener i vargstammen tycker vi att flytt av varg­valpar troligen är den bästa idén. Men det förutsätter bra planering, mycket diskussion med lokala intressen och generösa kompensationsåtgärder. Valp­utsättning är inget man kan stressa fram, säger Torbjörn Lövbom.

Anledningen till att vi kan tänka oss detta är att vi vill ha en så liten vargstam som möjligt. Den enda möjligheten att få en liten vargstam är om den är frisk och har bra genetik.

Hur länge kommer förbundet att hålla fast vid sitt niopunkts­program?

Det går inte att svara på den frågan. Allt handlar om hur politiker och myndigheter agerar. Men först och främst inväntar vi förvaltningsplanen för varg och Liljelunds utredning och ser vad de innehåller. Dessa är oerhört viktiga för hur vargpolitiken och förvaltningen kommer bli. Regeringen kommer sedan skriva en proposition. Det är mycket som står på spel just nu. Vi följer noga utvecklingen och arbetar hårt för att få gehör för våra synpunkter.

Därför kan jag inte svara på frågan. Det beror på vad som händer. Men målet står fast med kraftig minskning av vargstammen och minskade koncentrationer, säger Torbjörn Lövbom.