I Odensjö utanför Grimslöv i Kronoberg driver Magnus och Mårten Karlsson ett lantbruk med vall och spannmålsodlingar samt djurhållning. De berättar att kråkfåglarna alltid ställer till med bekymmer, särskilt på sensommaren och hösten. Det är ensilagebalar som blir sönderhackade. Stora flockar landar i säden, som då lägger sig.

Boplundrare
Kråkfåglarna påverkar också i hög grad markhäckande fågel under föryngringsperioden genom att bon plundras och förstörs. Studier har visat på att uppemot 80 procent av kråkornas föda under kråkungarnas uppväxttid består av ägg från olika fågelarter. Alltför täta populationer av kråkfågel kan i stor utsträckning påverka till exempel fält- och skogshöns under häckningen och harungarnas överlevnad under de första levnadsveckorna.

Genom en aktiv jakt på kråkfågel kan man skapa bättre förutsättningar för både jaktbara och icke jaktbara arter. Hur högt predatortryck en mark tål beror dels på antalet bytesdjur och dels på markens beskaffenhet i form av skydd.

Magnus berättar att man i Odensjö tagit hjälp av duktiga skyttar, bland annat från jaktlaget. Vid något tillfälle har man skjutit upp till 85 kajor, och man har nu kommit upp i cirka 300 sammanlagt vid tio tillfällen.

Det är angeläget att man går samman och är flera skyttar ute samtidigt om det ska bli något, menar Magnus Karlsson.

Hjälps åt!
Vidare önskar han att fler jaktlag ägnar lite tid åt kråkfåglarna; det hjälper inte mycket med några få som ägnar sig åt kajorna.

Om vi inte gör det kommer kråkfågelstammarna att bli alldeles för stora.
Kråkfåglarna är ju inte enbart ett landsbygdsproblem. De flesta samhällen har problem med kajornas oväsen och sanitära nedskräpning, och det är ett nästan omöjligt jobb för några få kommunjägare att hantera problemen.

Magnus Karlsson vill därför uppmana alla jaktlag att gå samman och ägna kråkfåglarna lite jaktlig uppmärksamhet. Det finns säkert många duktiga skyttar vid jaktskyttebanorna som kan hjälpa till bara de får en möjlighet.