För några år sedan hade Sven-Emil Backman en björnåtel i skogen fyra kilometer utanför Lofsdalen. Det var björnar och besökte åteln och han fick idén att sätta upp en webbkamera så att besökare på en hemsida skulle se de björnar som kom till åteln. Tanken var att på det sätter göra lite PR för bygden.

Länsstyrelsen avslog

Tillsammans med en norsk jakttidning ordnades all utrustning och hemsidan startades upp. Tillstånd fanns för åteln och kommunen var också positiv till kameran.
Men när tillstånd söktes hos länsstyrelsen blev det avslag. Länsstyrelsen tyckte inte att den samhälleliga nyttan med kameran motiverade ett tillstånd. Den tyckte i stället att kameran riskerade att kränka den personliga integriteten om någon gick förbi åtelplatsen. Det hjälpte inte att det var skyltat 200 meter runt åteln att platsen var kameraövervakad.

Anmälan från privatperson
Några år senare fick länsstyrelsen en anmälan från en privatperson att Länstidningen i Östersund övervakade Stortorget i staden med en webbkamera och lade ut bilderna på tidningens hemsida. Anmälaren påpekade att man utan vidare kunde känna igen folk, händelser och beteenden på torget.
Denna gång blev länsstyrelsens ståndpunkt en annan. Man höll inte med om att det var möjligt att känna igen personer på bilderna och tyckte därför att det inte ens behövdes något tillstånd för kameran.
Tidningens webbkamera har därför under hela ombyggnaden av torget visat tusentals människor som gått förbi på gatan intill byggplatsen. Länsstyrelsen har kanske inte känt igen någon av dem, men många andra har gjort det.

Riktades om
Men några dagar efter att Svensk Jakt börjat ställa frågor till länsstyrelsen och påpeka skillnaden i hantering mellan dessa ärenden, ändrades Länstidningens kamera så att den inte längre visar personer på gatan.
Enligt Lennart Mattsson på Länstidningen kom ett brev från länsstyrelsen med propåer om att kameran inte fick visa det den visade.
Men vi visade samma vy som vi gjort sedan länsstyrelsen godkände kamerans placering, säger Lennart Mattsson, och då var det en tjänsteman på länsstyrelsen som tittade på vår hemsida och talade om när han tyckte det var okey.
Men nu plötsligt var det inte längre okey. Vi valde att inte ta strid utan riktade om kameran lite och nu har vi fått ett nytt brev om att allt är bra.
Länsstyrelsen bekräftar att de kontaktat Länstidningen.
Vi gjorde en ny bedömning och nu kunde vi känna igen folk. Därför kontaktade vi tidningen och uppmanade dem att göra något åt det.

Ingen polisanmälan
Tidningen fick chansen att ändra riktningen på kameran och med det var ärendet ur världen. Någon polisanmälan om olaglig kameraövervakning gjordes inte.
Den jägare som hade en kamera vid en åtelplats i Hässlehom fick inte någon chans att ändra riktningen på sin åtelkamera eller att ta bort den. Han polisanmäldes av en privatperson, blev åtalad och riskerar
16 000 kronor i böter.
Ja, man kan förstås säga att brottet redan är begånget av Länstidningen, säger Anders Asplund vid länsstyrelsen i Östersund. Och jag kan tänka mig fall där vi skulle polisanmäla den som satt upp en webbkamera, men rör det sig om en kamera av detta slag har vi alltid valt att endast göra ett tillsynsärende av det. Jag kan tänka mig att det skulle vara det samma om det rörde sig om en åtelkamera.
Det förefaller alltså som länsstyrelsen, som är tillsynsmyndighet för övervakningskameror går på en mjukare linje och inte i första hand polisanmäler. Däremot finns möjligheten för privatpersoner att göra det. Då drar det polisiära arbetet igång och hur det slutar är det idag ingen som riktigt vet.