Jägarna och bär- och svamp­plockarna, alltså huvudsakligen befolkningen på landsbygden, anses vara mest i farozonen att få i sig rävens dvärgbandmask, Echinococcus multilocularis (EM) och därmed riskera att insjukna i alveolär echinokockos (AE). Men de lämnas nu i sticket eftersom det ändå är så pass få som riskerar att smittas.

Utifrån läget i Schweiz, där dvärgbandmasken är ganska spridd, har beräkningar gjorts för svenska förhållanden. Man beräknar att 0,26 personer per 100000 invånare i Sverige riskerar att smittas, alltså drygt 2324 personer. Det kan jämföras med att 7,8 personer per 100000 invånare drabbas av den fästingburna hjärnhinneinflammationen TBE och 200500 av harpest.

De sjukdomarna bedöms alltså vara betydligt farligare, och därmed tar man den kalkylerade risken att de flesta invånarna i landet inte drabbas.
Här haltar dock jämförelserna: Det går att vaccinera sig mot TBE, men det går inte att vaccinera sig mot AE.

Går ej att utrota
Det går inte nu att utrota EM, menar myndigheterna, i sin rapportering av den snabbutredning de fått i uppdrag av regeringen att genomföra. Det är Jordbruksverket och Social­styrelsen som haft huvudansvaret.

Anledningen är slutsatsen att EM troligen redan är så vitt spridd i landet, eftersom den hittats på tre olika platser. Myndigheterna förmodar att EM kan finnas i låg täthet över stora delar av landet. Den borde finnas på cirka 200 platser till, tror man. Men man vet inte. Allt är teoretiska beräkningar.

Och man vill inte satsa de 173 miljoner kronor som man beräknar att ett utrotningsförsök med rävfoder betat med avmaskningsmedlet prazikvantel på de två första platser där man funnit EM hittills, skulle kosta. För varje ny plats ökar kostnaden sedan med 35 miljoner kronor. Ändå skulle det förmodligen bli en samhällsekonomisk vinst om EM utrotades. Enligt kalkylen skulle den samhällsekonomiska intäkten bli mellan 108 och 942 miljoner kronor. För varje individ som inte insjuknar tjänar samhället 2,18 miljoner kronor.

Information inga pengar
Myndigheternas strategival blir nu i stället ökade informations­insatser till allmänheten, uppmaningar att regelbundet avmaska hundar som gärna äter sork (som är mellanvärd för dvärgbandmasken). Bättre handhygien, tvätt av hundar, avspolning av stövlar och liknande innan de tas in i hus och liknande åtgärder rekommenderas.

Jägareförbundet har träffat SVA som siktar på tre metoder för övervakning:
1) Bred nationell insamling av rävträck för att följa spridning och utbredning.
2) Intensifierad insamling av rävträck i redan smittade områden.
3) Försök med vildsvin som kontrollart. Vildsvin kan få i sig EM, och bildar blåsor på levern som är lätta att se, men sprider inte smittan vidare.

Eftersom räven ibland långvandrar rekommenderas inte intensifierad jakt eftersom man då riskerar att få snabbare spridning till tidigare rena områden.

Eftersom EM redan finns i landet bortfaller också från 1 januari 2012 kravet på att hundar som förs in i landet ska vara avmaskade. Däremot ska man sprida information så att de frivilligt avmaskas.