Företrädarna för Jägareförbundets länsorganisationer, både i norr och söder, är ganska överens. Det nya älgjaktssystemet innehåller en hel del saker som inte är bra, men de positiva delarna överväger. Länsföreningarna är optimistiska och tror att den nya älgförvaltningen kan bli bra. Det mest positiva inslaget verkar vara att älgförvaltningen blir lokal och att förvaltning sker över större områden än idag.

Beslutet är taget, nu får vi försöka att göra det bästa av det, sa länsordföranden Bertil Nilsson i Jönköpings län.

Hans inställning sammanfattar i stora drag vad länen från Norr- och Västerbotten i norr till Blekinge och Halland i syd tycker.

Många ser också stora svårigheter att få fram representanter till älgförvaltningsgrupperna redan till denförsta juli.

Naturligtvis finns det saker som inte är riktigt bra. Kostnaderna lär öka, byråkratin bli större och det finns många osäkerheter, påpekade Jan Elmeklo från Blekinge.

Bengt-Ove Ström, Södra Älvsborg:
Kan vi få till en lokal älgförvaltning så är det välkommet. Utmaningen ligger i att få till ett bra samarbete i älgförvaltningsgrupperna. Att kostnaderna för jägarna ökar är inte bra. Sedan kan man undra hur man ska få in fällavgifterna från oregistrerade kalvområden?

Bertil Nilsson, Jönköping:
Nu är det beslutat. Då får vi rigga organisationen och försöka göra det bästa av reglerna. Det är bra att de områden som inte ingår i älgskötselområden måste börja med att skjuta en älgkalv. Det är en grannlaga uppgift att få till ett bra samarbete, men får vi igång förvaltningstänket så har vi kommit en bra bit.

Björn Uebel, Uppsala:
Att älgen ska förvaltas över större områden är bra. Sedan tycker jag att älgförvaltningsgrupperna, där tre jägare och tre markägare ska samarbeta, verkar vara rätt så byråkratiskt. Hos oss har vi inte fört någon diskussion om att ändra kretsindelningen. Det fungerar idag bra och vi vill i dagsläget behålla kretsarna som de är. Negativt är att kostnaderna ökar.

Tomas Andersson, Örebro:
Det är bra att älgjakten blir mer lokal, men det är lite tidigt att uttala sig eftersom det finns många saker som ännu är oklara. Nu måste vi få tag i duktiga personer, som kan viltförvaltning och som kan sitta i älgförvaltningsgrupperna. Sedan tror jag att det nya systemet leder till att förtroendevalda får större möjligheter att påverka älgjakten. Att kostnaderna ökar är däremot riktigt dåligt.

Lennart Johannesson, Värmland:
Systemet blev till slut betydligt bättre än den första lagrådsremissen. Nu får vi i Värmland en stor utmaning i att få tag på cirka 50 jägare till första juli som ska sitta i älgförvaltningsgrupperna. Dessa ska få betalt. Men det kan inte bli alltför mycket, för då drar kostnaderna i väg. Systemet kan fungera, men det bygger på att vi får in bra inventeringsunderlag.

Ulf Carlsson, Halland:
Det går åt rätt håll. Detaljerna vet vi ännu inget om. Gränsdragningen i flera olika frågor är oklar. Under ett kretsmöte i Halland med 80 deltagare diskuterades det nya systemet. Inställningen var: att det här kan fungera. Att jägarna får betala kostnadsökningarna för det nya systemet är inte bra.

Jan Elmeklo, Blekinge:
Vi är ganska optimistiska. 85 procent av all älgmark ingår idag i älgskötselområden. Dessa kommer i huvudsak förbli intakta. Jag har inte märkt någon oro alls för det nya systemet. Älgvårdsfonden har tidigare fått pengar som gått ut till mycket som varit nyttigt. Man undrar vad som händer nu? Och att det ideella arbetet byts ut mot arvoderat är heller inte helt lyckat. Men det är positivt att man nu stärker viltförvaltningen och jag hoppas att i framtiden allt vilt förvaltas utifrån viltförvaltningsområden.

Folke Fagerlund, Kalmar:
Bra att det blev ett nytt system. Fast jag hade gärna sett att all jakt på vuxna djur hade skett inom älgskötselområden. Men det är i alla fall bra att jakt på valfri älg på små marker försvann.

Robert Henriksson, Norrbotten, tror inte att det nya älgjaktssystemet kommer att innebära så stora förändringar eftersom jakten i hans län i så stor omfattning redan är organiserad i älgskötselområden. Det troliga är att man kommer att använda jaktvårdskretsarna som indelningsgrund när älgförvaltningsområdena ska bildas. I så fall blir det 15 stycken.

Nackdelarna är att skogsbruket får bestämmanderätt i älgförvaltningsgrupperna, menar han.

Sedan förstår jag inte varför en av jägarrepresentanterna ska ersättas av en renägare.

Torbjörn Lövbom, Västerbotten, ser möjligheter med det nya älgförvaltningssystemet:

I stora drag tror jag att vi kan skapa en bra älgförvaltning här i länet genom att vi kommit i gång så bra inom viltförvaltningsdelegationen. Arbetar vi rätt där har vi möjlighet att för första gången ta ett helhetsgrepp på all viltförvaltning. Men det gäller också att se till att det här inte sväller ut så att det blir administrativt ohållbart.

Karl-Evert Hellsén, Gävleborg, konstaterar att det nya älgjaktssystemet blev markägarvänligt, byråkratiskt och tillkrånglat:

Det blev inte lika bra som vi hade hoppats men med tanke på hur det såg ut från början har vi väl i alla fall fått något som vi kan jobba efter.

Att markägarsidan har majoritet i älgförvaltningsgrupperna ser han inte som det största problemet.

Får man bara in rätt personer i grupperna ska det nog gå att komma överens.

Sven Gunnar Sivertsson, Mittnorrland:
Jag tror på det här. Det blev bara lite dumt med representationen i älgförvaltningsgrupperna, men jag tror ändå att vi kan få ett större lokalt engagemang och förvalta älgstammen bättre än vi gjort hittills. Den stora vinsten är att vi får bort B-områdena.

Thomas Björklund, Dalarna, är också försiktigt optimistisk:
Det är i grunden ett bra system som leder mot lokal förvaltning och produktionsanpassad avskjutning. Det man kan fundera över är den ökade administrationen och de kostnader den för med sig. Det var ju inte meningen att vi skulle få mer byråkrati.