På temat vargjakt, EU-rätt och juridik arrangerade under tisdagen Handelshögskolan ett seminarium vid Karlstads Universitet. Stig von Bahr pekade på flera problem med dagens situation, men som jurist också på möjligheter.
Som domare anser han att allt kan avgöras i en domstolsprövning.
Däremot var han tveksam till om Högsta förvaltningsdomstolen kommer att ta upp domarna om vargjakt till prövning.

Utrymme för vargjakt
Panelen var enig om att det finns utrymme för en mycket begränsad och hårt reglerad jakt på varg. Men då krävs också beslut som tydligt anger skälen.
I Värmland tog länsstyrelsen beslut om jakt där bland annat de socioekonomiska effekterna av en allt större vargstam angavs som skäl. Förvaltningsdomstolen i Karlstad godkände skälen, men pekade på att effekten av en eventuell jakt inte var styrkt.
Kammarrätten i Göteborg gick på samma linje i sina domskäl, men avskrev samtidigt målet därför att jakttiden var över. 
Prövningen ledde inte till en dom, vilket även tolkades olika av panelen under seminariet i Karlstad.
– Domstolarna är självständiga myndigheter, och jag kan bara konstatera att vi gjorde olika bedömningar, sa Marie-Jeanette Axelius Friberg, lagman vid förvaltningsrätten i Karlstad.
Stig von Bahr hade gått lite längre och kontaktat en gammal kollega i kammarrätten.
– Jag kan säga att man medvetet valde att inte fastställa en dom, sa Stig von Bahr.

Kommer att överklaga
Länsstyrelsen i Värmland kommer att överklaga kammarrätten i Göteborgs beslut till HFD, om den möjligheten ges.
– Domskäl kan inte överklagas, och ett avskrivet mål kan inte heller överklagas. Det innebär att kammarrätten i Göteborgs beslut om vargjakten inte får en prejudicerande dom i HFD. Nästa år är vi tillbaka i samma läge med en ny runda i domstolarna. Hur ser panelen på det? undrade Ola Wälimaa, förbundsjurist vid Svenska Jägareförbundet.
– En intressant synpunkt. Nu kan förstås HFD själva välja att ta upp målet, hävdade Stig von Bahr.

Art- och habitatdirektivet borde ses över
För tjänstemän och jurister vid berörda länsstyrelser är rättsläget och kraven på de beslut som tas oklara, i vissa fall orimliga.
– Vi behöver ett klargörande från Högsta förvaltningsdomstolen. Det finns som exempel ingen forskning att hänvisa till när det gäller de socioekonomiska effekterna av en vargjakt, säger Johan Magnusson, jurist vid länsstyrelsen i Värmland.
En gemensam åsikt i panelen och bland åhörarna var att Art- och habitatdirektivet borde ses över, och att riksdagen har ett tungt ansvar i en tydligare lagstiftning.
– När lagstiftarna inte kommer överens överlåter man problemet på domstolarna, sammanfattade Stig von Bahr.