Naturvårdsverkets beslut avseende varg- och lojakt har skapat besvikelse och uppgivenhet i jägarleden. I kölvattnet av detta har olika former av protestyttringar inte låtit vänta på sig. Tidigare har det från skilda håll i landet aviserats eftersöksstrejk, för att uppmärksamma omvärlden på den samhällsnytta som jägarkåren gör i eftersök av trafikskadat vilt.

Avslutat samarbete

Det senaste exemplet hämtas från Dylta bruk i Närke, som samarbetat med vildsvinsprojektet vid Grimsö forskningsstation. Detta samarbete har nu avslutats på markägarens initiativ, i syfte att sätta fokus på den rovdjurspolitik man anser vara felaktig.

Det är en protest mot det höga rovdjursantalet i Mellansverige. Vi vill väcka forskarnas uppdragsgivare, såväl Naturvårdsverket som Jägareförbundet, och få dessa att förstå att man måste göra något åt saken, säger Jan Gustafsson, viltmästare på Dylta bruk.
Han är fullt införstådd med att en oskyldig tredje part, det vill säga forskningsprojektet, drabbas av protesten.

Vi måste göra vad vi kan för att nå ut till samhället med vårt budskap: vi måste sätta ner foten nu. Om man fortsätter att köra över oss jägare i rovdjurspolitiken i tre år till finns det ingen jakt kvar i Mellansverige. Då finns det bara myrstackar och talgoxar kvar i skogen. Då är det slut, säger Jan Gustafsson.

Förstår bakgrunden

Gunnar Jansson vid Grimsö forskningsstation leder vildsvinsprojektet för SLU:s räkning. Han är besviken över det uppsagda samarbetet, men förstår bakgrunden till initiativet.

Markägaren är helt införstådd med forskningens roll i samhället, liksom att vildsvinsprojektet självklart inte har något med rovdjursförvaltningen att göra. Det är inte mot oss forskare som den här protesten riktas.

Aktörerna bakom initiativet är motståndare till tjuvjakt och andra uppenbart utomparlamentariska metoder, men känner sig överkörda och vill på något sätt agera. Jag vill varken ge ris eller ros till markägaren och dess företrädare, men jag förstår hur de tänker, säger Gunnar Jansson.

Tidigare bojkott

Det är faktiskt inte första gången som en dylik bojkott drabbar Gunnar Janssons forskning. För harprojektet, som också finansierades av den så kallade forskningstjugan från jägarna, inträffade en sådan sak 2006.

Det var ett par hundklubbar och rasföreningar som meddelade att de inte ville hjälpa till med insamling av prover från skjutna fältharar, med hänvisning till rovdjurspolitiken. Det är kanske så att vi får vänja oss vid att sådant här uppkommer, säger Gunnar Jansson.