Upptäckten att änder och en del andra fåglar kunde drabbas av blyförgiftning då de plockade i sig hagel från botten av grunda vatten blev startskottet till en stor förändring för alla som jagade och sköt med hagel. Blyhagel förbjöds redan på 1970-talet vid and- och gåsjakt i USA. Fler länder följde efter, däribland Sverige. Vi har förbud mot jakt med blyhagel i våtmarker eller över grunda delar av öppna vatten.

Flera alternativa hagelmaterial testades som ersättning för blyet. Flera fungerade, men det bästa förhållandet mellan pris och funktion gav stålhagel (egentligen hagel gjorda av järn). I dag är stålhagel det klart mest använda alternativet när man inte kan, vill eller får skjuta med bly.

Kräver mer utrymme

Eftersom järn har lägre densitet än bly, alltså är lättare med andra ord, kräver stålhagel mer utrymme för en lika tung hagelladdning. Det har lösts bland annat genom modifierade förladdningar och kompaktare krutladdningar. När systemet med en förladdning i form av en plastkopp fungerar som det ska skyddas samtidigt pipan från slitage av hårda stålhagel.

Stålhagel deformeras inte lika lätt som blyhagel. Det gör laddningen mindre följsam i en förträngning. Även om moderna förladdningar i regel löser det problemet är det ett gott skäl att hålla stålhagelpatronerna borta från gamla och hårt trångborrade vapen. Det handlar inte bara om gastryck – om pipans konstruktion är sådan att den bromsar förladdningen och låter haglen gå i förväg finns det en risk för ett hårt invändigt slitage av stål mot stål.

Tappar hastighet snabbare

Att stålhaglen inte deformeras i trångborrningen innebär å andra sidan att de överlag levererar jämnare och tätare träffbilder än blyhagel. Därför behövs inte lika trånga choker för att hålla ihop träffbilderna med stålhagel som med blyhagel.

Eftersom stål är lättare än bly tappar stålhaglen hastighet snabbare. Tidiga stålhagelpatroner kunde ha utgångshastigheter som låg i nivå med vanliga blyhagelpatroner. Det gav ofta otillräcklig verkan i viltet.

I dag är det regel snarare än undantag att ladda stålhagelpatronerna till relativt höga utgångshastigheter. Det ger betydligt effektivare patroner.

Om jägaren inte bara skjuter en snabb stålhagelpatron, utan dessutom väljer att gå upp ett par nummer i hagelstorlek, är problemet med sämre effekt i princip historia. Åtminstone på måttliga skotthåll.

I dag kan du välja effektiva patroner antingen med blyhagel eller stålhagel. Vilket är  bäst?

Det beror på.

Vilket ska du välja?

Grytjakt: Så fort du skjuter hagel i klippig och stenig mark bör du välja bort stålhaglen. De är avsevärt mer rikoschettbenägna. I fallet grytjakt ökar risken inte bara för dig själv och dina ögon utan även för hunden ifall du väljer stål. Skjut bly.

Skogsjakt: Oavsett vad du jagar med hagel i skogen är bly ett bra alternativ och stål inget alternativ. Skogsindustrin ser inte med blida ögon på stålhagel i sågtimmer, eftersom skadorna på sågklingor kan bli kostsamma. Det bästa sättet att se till att hageljakt förblir ett välkommet inslag på stora skogsägares marker är att gå dem till mötes och skjuta blyhagel.

Andjakt: När du jagar över våtmarker och grunda vatten är stål ett bra alternativ och bly inget alternativ. Blyförgiftning hos fåglar som äter från botten på grunda vatten är ett verkligt problem. Oftast handlar det om andjakt i de här miljöerna, men vad som jagas är egentligen inte det viktiga. Vid jakt på änder över en kornstubb långt från vatten eller vid jakt på dykänder över en djup stenig kust är blyhagel i princip ett bättre val, tack vare sitt lilla övertag i prestanda.

Farfars drilling: Skjut bly. Det var vad vapnet gjordes för. Om du tänker jaga mycket änder sätter du dig förstås inte heller i sitsen att du bara har gamla engelska best guns att välja på.