När det gäller optik brukar man få vad man betalar för. Att därför testa dyrt mot billigt känns inte relevant eftersom den dyra optiken så gott som alltid kommer att vara överlägsen.

Vi har i detta test valt en kategori sikten som kanske inte uppmärksammas så ofta – sikten i det billigare segmentet men som ändå har en prislapp som indikerar lite bättre kvalitet än de allra billigaste kikarsikten som finns.

Marknadens leverantörer har erbjudits att ställa upp med kikarsikten med ett cirkapris om 2 500–3 500 kronor, och i storlekarna kring 3–9×40. Detta är en kategori sikten som säljer ganska bra, särskilt i norra Sverige. I södra Sveriges vildsvinsområden vill många ha belysta riktmedel till vakjakten och därför är denna kategori sikten mindre populär än i norr. Men även här förses åtskilliga finkalibriga småviltstudsare med dylika sikten.

Priset spelar roll

Saknar du något sikte i testet så beror det delvis på leverantörerna. Alla större grossister har erbjudits att skicka testprodukter fram till ett visst datum men inte alla har nappat på erbjudandet eller så har de skickat sikten ur fel segment.

Som helhet är vi ganska imponerade av de testade siktena. Utveckligen av lite billigare optik har gått framåt. Ett motsvarande test av samma kategori sikten för 20 år sedan hade med stor sannolikhet inte gett samma resultat. Bland annat var det förr vanligt att billigare optik gav olika träfflägen beroende på vilken förstoring man ställde in. Sådana fel är mer ovanliga idag, i varje fall om vi bortser från marknadens billigaste skikt.

Återigen, kvalitetsoptik har bättre linser, är bättre sammansatt och har en rigorös kvalitetskontroll – allt detta avspeglas på prislappen.

Vi har inte haft tillgång till någon laboratorieutrustning för att kontrollera den optiska kvaliteten. Istället har vi valt att sätta samman en testpanel med stor vana från kikarsikten, där de yngsta förmågorna, utan synfel, fått fälla de tyngsta omdömena om optiken.

Gemensamt för samtliga sikten är att de tappar en del skärpa på högsta förstoring. Det var också ett väntat resultat. Se mer under rubriken Optisk skärpa. Åsikten från de mer åldersstigna i testgänget (med viss synförsämring) har däremot vägt tyngst när det finstilta på en inskjutningsratt ska läsas.

Optisk skärpa

Det är alltid svårare att tillverka ett variabelt sikte än ett med fast förstoring. I en zoomoptik är det flera linser som ska samverka för en bra siktbild. Ju större zoom, desto fler linser och svårare att få full skärpa över hela zoomomfånget. Det är välkänt bland fotografer att så kallade superzoomar regelmässigt ger sämre skärpa än zoom-optik med mindre omfång eller optik med fast brännvidd. Hos både kameraobjektiv och kikarsikten brukar den högsta förstoringen vara den med sämst resultat. Visst finns det variabla kikarsikten med optik som är så gott som briljant över hela zoomomfånget, men då pratar vi inte alls om denna prisklass.

Kromatisk aberration 

Detta optiska fel kallas också färgblödning eller färgförskjutning. Även detta är vanligare på optik med stort zoomomfång eftersom linserna är fler. Ofta ser man färgblödningen som en lila skugga. Fenomenet märks tydligast mot motiv med skarp kontrast, till exempel i gränsen mellan det svarta och det vita på en måltavla. Ska en optik vara behaglig att titta igenom bör den också återge färger så naturligt som möjligt utan färgstick.

Skymningsegenskaper 

Här har vi bedömt hur siktena presterar i skymnings- och gryningsljus. Eftersom flertalet av siktena saknar belyst riktmedel så har vi valt att testa egenskapen med avstängd belysning. Vi ger två betyg i kategorin, där det första avser hur optiken presterar och det andra hur riktmedlet lämpar sig i skymningsljus. För sikten med belyst riktmedel har vi istället valt att beskriva denna funktion i kommentaren om siktet.

Riktmedelsjustering

En bra riktmedelsjustering bör ha tydliga markeringar åt vilket håll riktmedlet flyttas, och hur mycket. Den enda helt gemensamma faktorn mellan olika justeringar är att man alltid skruvar siktet åt det håll man vill flytta träffen. Hur mycket man måste skruva och åt vilket håll kan däremot variera. Justeringen ska också vara tillförlitlig – skruvar man 15 snäpp åt olika håll och sedan tillbaka ska riktmedlet hamna i ursprungsläget.

Detta har vi inte kunnat testa helt vetenskapligt men provskjutningar indikerar att testsiktena klarar detta ganska bra.

De flesta sikten i dag har klickjustering, och denna bör gå lagom trögt och ha distinkta lägen. Skyddslocken bör inte sticka ut för långt och vara gedigna nog att hålla i längden för normalt brukande.

Yttre ergonomi

Ett sikte med bra yttre ergonomi ska ge ett intryck av kvalitet. Metall i siktets delar är bättre än billig plast.

Okularet ska vara lagom trögt att ställa skärpan på, och gärna ha en lägesmarkering.

Gummidetaljer och plastdetaljer ska kännas tillförlitliga för mångårigt bruk.

Vredet för att ställa in förstoring ska gå lagom trögt och ha en tydlig märkning som gärna får vara lätt att se i sämre ljus.

Sammanfattning:

Sammanfattar vi kikarsiktestestet så är vi skapligt nöjda med resultatet. Inget av de testade siktena kan betecknas som uselt men inget av dem kan kallas för riktigt bra.

Två av siktena betecknar vi som optiskt en smula bättre än de andra, Meopta Meopro och Vortex Diamondback. Meopta har ett grövre riktmedel som passar bättre till allroundbruk. Vortex är å andra sidan betydligt billigare. Väger vi också in faktorn belyst riktmedel eller inte har vi en annan testvinnare, Burris Fullfield. Burris imponerar inte optiskt, men det belysta riktmedlet gör bra ifrån sig vid både dagsjakt och nattvak.

Billigare optik har inte den goda ljustransmission som man finner på europeisk kvalitetsoptik i övre prisskiktet. Även obelysta kvalitetssikten slår regelmässigt den sämre, belysta optiken. Ett alternativ till nytt kan vara begagnad kvalitetsoptik. Bland obelysta sikten kan prisbilden på sådana sikten vara ganska bra.

Tillförlitliga?

Törs man då köpa optik i den här prisklassen och lita på tillförlitligheten? Det är nog omöjligt att svara på utan ett tufft och långt uthållighetstest av flera sikten av samma sort. Personligen hade jag kanske inte valt ett sikte i denna klass om jag skulle resa på en efterlängtad och dyr jaktresa där utrustningen måste fungera till hundra procent. Däremot kan jag tänka mig en dylik kikare på en småviltstudsare eller i snabbmontage på en drevjaktsstudsare för bruk på hemmaplan och med öppna riktmedel som gardering.

Mattias Lilja