Det räcker att ta en titt på ammunitionshyllan i en jaktbutik för att inse att inte alla hagelpatroner är skapade lika.

Där står rader av askar med patroner laddade med olika hagelmaterial, hagelstorlekar längs en skala av US-nummer, mer eller mindre tunga hagelladdningar och varierande utgångshastigheter. I varje kaliber finns flera patronlängder och de anges antingen i millimeter eller tum.

Det är ett bra recept för total förvirring. Vilken av alla olikfärgade askar med små matriser av nummer är bäst för gås? För kråka, hare eller räv?

Den här månaden ska vi försöka bringa en viss klarhet i ämnet.

Förenkla patronvalet

I och med att det finns så många variabler, så många viltarter och så många skilda förhållanden håller vi resonemanget enkelt.

Målet är att förenkla patronvalet, inte att undersöka utbudet av specialpatroner som kanske, under vissa omständigheter, kan ge en specialiserad jägare små fördelar på marginalen.

Några vanliga patronlängder, från vänster 12/70, 12/65, 20/76 och 20/70. Använder du båda kalibrarna måste du tänka på att inte förvara patronerna tillsammans, så att du undviker att ladda en patron i kaliber 20 i ett vapen i kaliber 12.

1. Patronlängd

Att patron och vapen ska ha samma kaliber är givet, men därutöver varierar längden på både patronlägen och patroner.

Patronläget har något större diameter än pipans lopp för att patronen ska rymmas. Om du laddar med en för lång patron så går den kanske lätt in i vapnet, men när skottet går kommer inte patronläget att vara tillräckligt långt för att hylsan ska ha ordentlig plats att öppnas framåt. Det kan medföra övertryck och onödiga påfrestningar på vapnet.

Du ska bara skjuta patroner som har samma patronlängd eller kortare än den som står angiven på vapnet. Patronlängd anges i millimeter eller tum: 65 mm = 2,5”, 70 mm = 2,75”, 76 mm = 3”, 89 mm = 3,5”.

Så länge man är noggrann med att hålla skotthållen korta kan man utnyttja alla fördelar man får med öppna borrningar, lätta hagelvikter och måttligt grova hagel.

2. Undvik extremer

Detta gäller inte enbart patronvalet. För att patronen ska ha rimliga förutsättningar att göra sitt jobb måste det gälla även valet av trångborrning och skotthåll.

Fysikens lagar sätter tydliga gränser för hagelskottets effektivitet. Med stigande avstånd blir svärmen större. Inledningsvis betyder det att den blir lättare att träffa med, men snart betyder det i stället att den blir för gles för att vara effektiv.

Samtidigt tappar haglen hastighet. De blir alltmer kraftlösa, men den fallande hastigheten innebär också att det blir väldigt mycket svårare att placera kärnträffen rätt på ett rörligt mål. De här två faktorerna är så viktiga att det inte hjälper att försöka förbättra täckningen på längre håll med hjälp av en kraftig trångborrning. Tvärtom – ju förr du ger upp tanken på att använda trångborrade vapen och att skjuta hagel på dryga håll, desto förr når du i mål och blir en bra hageljägare.

Om du sätter en maxgräns på 25 eller 30 meter för medelstort hagelvilt och kring 20 meter för rådjur och gäss, så behöver inte haglen vara särskilt grova för att träffa med tillräcklig anslagsenergi.

Det innebär i sin tur att även en patron med en ganska måttlig hagelvikt innehåller tillräckligt många hagel för att ge tillräcklig täckning. Detta även om du använder en relativt öppen trångborrning, vilket underlättar för dig att träffa.

Med andra ord: bestäm dig för att undvika långa skotthåll och använd i stället en relativt öppen choke eller trångborrning. Då kan du skjuta måttliga laddningar och måttligt grova hagel. Resultatet blir att du träffar oftare och dödar det du träffar. Men nu ska vi välja patroner.

Vid jakt över grunda vatten får inte blyhagel användas. Det vanligaste alternativet är stål.

3. Hagelmaterial

Förr var valet enkelt – bly. Tre faktorer gör bly utmärkt som hagelmaterial: det är mjukt, tungt och billigt. Blyhagel är fortfarande det naturliga valet vid nästan all jakt på fastmark, där det inte orsakar miljöproblem. Det gäller särskilt vid jakt i skogsmark, eftersom alternativet stålhagel kan skada sågverkens klingor. Bly är dessutom mindre rikoschettbenäget än stål och därför självskrivet vid jakt i stenig mark.

Men i dag vet vi att bly under vissa omständigheter kan orsaka förgiftningar, främst när änder äter blyhagel de hittar på botten av grunda vatten. Därför finns i dag ett förbud mot att jaga med blyhagel på våtmarker eller över grunda delar av öppet vatten.

Jagar du på sådana platser är stålhagel ett bra val, förutsatt att ditt vapen är godkänt för stålhagel. Det är de flesta moderna vapen. En bra stålhagelpatron är nästan lika effektiv som en blyhagelpatron. Välj bara ett par nummer grövre hagel än om du skjutit bly och korta ditt maximala skotthåll några meter.

Det finns andra alternativa hagelmaterial, men de är i regel dyrare och moderna stålhagelpatroner är så pass effektiva att du inte behöver undersöka dem ifall du inte är specialintresserad.

Till räv används normalt relativt grova hagel som ger tillräcklig genomträngning även på ett lite större vilt med tjock päls. När skotthållet är kort blir det förstås mindre viktigt.

4. Hagelnummer

De grövsta hagel som får användas vid jakt är US1, som har en diameter på fyra millimeter. Ett steg upp på US-skalan innebär 0,25 millimeter mindre hagel. US3 är alltså 3,5 millimeter, US5 är tre millimeter. Vid jakt används sällan klenare hagel än US7.

Haglen ska vara grova nog att ge tillräcklig genomträngning på det vilt du ska jaga, men fina nog för att ge bra täckning och flera träffar i viltet. Som du kanske anar hittar du rätt kompromiss genom att undvika extremer åt något håll.

Genom att hålla skotthållen måttligt långa kan du få tillräcklig täckning med relativt grova hagel och tillräcklig anslagsenergi med relativt fina hagel. Men du vill varken ha grova sårkanaler eller mängder av fina hagel i viltet. Du är alltså bäst betjänt av att välja en medelväg ifråga om hagelstorlek.

Det är inte nödvändigt att skjuta tunga laddningar bara för att man jagar rådjur. På rimliga skotthåll är hagelskottet effektivt ändå.

5. Laddningsvikt

En gammal tumregel säger att den bästa kompromissen mellan effekt och rekyl är att skjuta patroner med en hagelvikt som är ungefär en hundradel av vapnets vikt. Det är ingen slump att hagelgevär brukar väga drygt tre kilo och de vanligaste hagelladdningarna 32 gram.

Oavsett vilken jakt du ägnar dig åt kan en 32-gramsladdning fungera. Men ibland är den i överkant, ibland i underkant. Om man jagar relativt lättskjutet småvilt som ringduvor, ripor eller kråkor använder man fina hagel och får därmed en bra täckning. Då kan man mycket väl gå ner lite i laddningsvikt, kanske till 28 eller 30 gram.

Men en knipa, som är en fågel i jämförbar storlek, är avsevärt kompaktare. Den har dessutom en tät fjäderdräkt och ett fettlager. Därför kan den kräva hagel med lite mer genomträngning. US5 är ett bättre val än US6 eller US7, som passar på duvjakt.

Grövre hagel innebär färre hagel och glesare svärm. Därför kan det vara på sin plats att kompensera med en högre laddningsvikt. I exemplet knipjakt ger US5 och 36 grams laddningsvikt både tillräcklig genomträngning och täckning.

När jakten gäller vilt som kräver relativt grova hagel för genomträngningens skull, brukar även träffområdet vara ganska stort. Man kan gå upp något i laddningsvikt för att behålla en hyfsad täckning, men man behöver inte överdriva. Även vid jakt på rådjur och räv räcker 36 eller 42 gram gott. Tyngre laddningar än 42 gram tillför inget annat än högt pris och obehaglig rekyl.

Det är inte självklart att din favoritpatron från hösten även fungerar bra under vinterjakt. Kalla temperaturer kan ge sänkt utgångshastighet, så provskjut före jakten.

6. Utgångshastighet

När stålhaglen slog igenom gjordes studier på deras effektivitet. En tydlig slutsats var att utgångshastigheten var avgörande för hur bra patronerna dödade. En stålhagelpatron bör ha en hög utgångshastighet, alltid över 400 meter per sekund. I dag är det regel snarare än undantag.

En hög utgångshastighet är inte lika avgörande för blyhagelpatroner, men inom rimliga gränser bidrar det till en effektivare patron. Det ger om inte annat en viss marginal för att gå ner något nummer i hagelstorlek, vilket förbättrar täckningen. Personligen är jag svag för en snabb patron med 36 gram US5 till tjäder och gäss.

Vid ett tillfälle blir utgångshastigheten på blyhagelpatroner extra intressant. Det är vid jakt i sträng kyla. En del hagelpatroner tappar prestanda i låga temperaturer och det kan vara mycket märkbart vid skott mot vilt.

Testa din favoritpatron i sträng köld. Om du inte har möjlighet att mäta utgångshastigheten kan du kontrollera genomträngning mot exempelvis tidningsbuntar. Som referens kan du använda kroppsvarma patroner av samma slag. Om du vet att patronerna brukar fungera bra i varmare väder och om dina kalla och varma patroner har likartad genomträngning har du gjort ett bra val.