Efter att rätt mängd krut fyllts på i hylsorna är det dags att sätta i kulor. Kulisättning är en ganska enkel process, men det gäller att ställa in kulisättarverkyget rätt.
Innan isättningen är det bra att ta för vana att i god belysning kontrollera att det är krut i alla hylsorna.
Skulle man råka glömma krutet räcker i regel kraften från tänd­hatten för att driva kulan en bit in i pipan. Avlossas då ett nytt skott är vapen­sprängning ett troligt faktum.

Vikten av rätt längd
Det är viktigt att sätta kulorna på korrekt djup i hylsan. Sätts kulan för djupt är det svårt att få rum för krutet i hylsan. Görs patronen för lång går den inte att kamra i patronläget och slutstycket kan inte stängas. Om patronen bara är en aning för lång bottnar kulan i pipans bommar, något som ger mycket högt tryck och är direkt farligt.
En för lång patron, särskilt med spetsiga kulor, brukar också bli svåra att ladda i magasinet. Det ­sistnämnda gäller särskilt för vapen med kort lådlängd, tillika magasin. Till exempel många vapen i kaliber .308 Winchester.
Det finns olika sätt att få fram lämplig patronlängd. Enklaste sättet är att mäta en fabriksladdad patron med samma kula. Man kan nämligen vara tämligen förvissad om att den fabriksladdade ammunitionen har en väl tilltagen friflykt.
Just friflykt är en sak som ofta disk­uteras bland handladdare i jakten på extrem precision. För jaktpatroner rekommenderas en friflykt om två millimeter. Mindre än så kan inne­bära en säkerhetsrisk.

Titta på rätt data
Laddtabellerna brukar ange en maximal patronlängd som ger lite ­marginal när det gäller friflykt. ­Emellertid är det viktigt att titta på data för just den kula man ska ladda eller en kula med samma vikt och form.
Ett enkelt sätt att ställa in kul­isättarverktyget är att först ställa in sitt skjutmått på den längd man vill ha på patronen. Därefter skruvar man upp kulisättaren så man garant­erat får en för lång patron.
Genom att succesivt skruva ner verktyget, pressa i kulan och löpande mäta så når man till sist önskat läge och låser verktyget.

Friflykt kan mätas fram
Måtten på maximal patronlängd i laddtabellen är egentligen ett ungefärligt mått. Den korrekta friflykten för en viss kula måste mätas fram. Ett enkelt sätt är att använda en läskstång.
Stäng slutstycket på studsaren och för försiktigt ner en läskstång genom mynningen. Läskstången ska föras ända ner tills den tar emot slut­styckets stötbotten.
Kom ihåg att mekanismen ska vara spänd – sticker tändspetsen ut blir måttet fel. Markera läskstångens läge vid vapnets mynning med tusch­penna eller tejp.
För nu försiktigt in en kula i patronläget och låt den precis nå pipans bommar. Kila inte fast kulan hårt. Det underlättar om man har en medhjälpare som kan hålla fast kulan med en blyertspenna eller dylikt. Mät igen med läskstången och gör en ny markering på stången.
Differensen mellan de båda markeringarna på stången motsvarar maximal patronlängd för just denna kula. Kom bara ihåg att dra av två millimeter på måttet eftersom vi ska ha en viss säkerhetsmarginal när det gäller friflykten. Mäts en spetsig kula och läskstången har ett koniskt hål i toppen (hongänga) ska hålet först tejpas igen. Annars går kulspetsen in i hålet och måttet stämmer inte.

Dokumentera laddningar
Kom också ihåg att noggrant notera krutsort, krutvikt, kulsort och kulvikt, liksom patronlängd. Ta för vana att både märka patronaskar och föra bok över dina laddata.
För att underlätta finns bra Excel-dokument att ladda hem från flera handladdningsforum. I dessa kan man föra in hastigheter, tecken på höga tryck, med mera.
Även om det inte är särskilt vanligt kommer det då och då ut felaktiga laddverktyg på marknaden. Nästan alla handladdningsverktyg tillverkas i USA och det verkar vara vanligare med fel på verktyg till europeiska kalibrar av metriska mått.
Ibland har kulisättningsverktyg en tendens att sätta kulorna en aning snett och då brukar precisionen hos patronen utebli. Felaktiga verktyg ska givetvis bytas ut.

Lätta att vårda
Handladdningsutrustning kräver inte särskilt mycket vård och omsorg. Någon oljedroppe då och då på laddpressens rörliga delar skadar inte.
Väljer man att inte tvätta hylsorna som ska kalibreras får man också räkna med att då och då göra rent kalibreringsverktyget.
Kulisättare och krutvågar behöver sällan vårdas, men ska hållas rena och dammfria.
När de laddade patronerna är klara återstår det roligaste – att prov­skjuta.
Kom ihåg att inte överstiga max­laddningar eller underskrida minimum­laddningar. Utmana inte heller ödet när det gäller kulans friflykt.

Hjälp av kronograf
En kronograf som mäter hastig­heten hos patronen är en stor tillgång för handladdaren.
Kom bara ihåg att skjuta ett tillräckligt antal skott och ta ut medel­värdet – en viss variation mellan skotten förkommer alltid.
När man blivit lite varm i kläderna lär man sig också att det ofta finns en optimal laddning för varje patron, kula och krutsort.
Hastighetsökningen brukar plana ut med ökad krutmängd och det man istället uppnår är mynnings­flamma, ökad mynningsknall och högt gastryck.

• Det här var den sista delen i Svensk Jakts handladdningsskola. Du kan ladda hem samtliga delar som en pdf genom att klicka här.

Mattias Lilja