Varje kula som utsätts för vind längs kulbanan påverkas. Frågan är bara hur mycket. ”Obetydligt” är rätt svar på en drevjakt på vildsvin. ”Helt avgörande” är lika korrekt om du jagar ripa på vinterfjället. De flesta andra jaktformer hamnar någonstans på skalan mellan de två.

Kunskap är en lätt börda. Och att behärska svårigheter är roligt även om man inte ställs inför dem dagligen. Här följer därför en snabbkurs i ämnet kulskytte i vind.

Det går självklart att fördjupa sig mycket mera, men för de flesta av oss blir det aldrig nödvändigt. Lär du dig det här räcker det långt.

1. Kräver din jakt att du tar hänsyn till vindavdrift?

A: Jagar du klövvilt i skog och skjuter på högst 100 meter? Då är vind inget problem. Den gång vinden verkligen ylar mellan träden kan du hålla av lite mot vinden inom träffområdet. Det ger dig marginal för en viss vindavdrift.

B: Jagar du i mer vindexponerad terräng, men ser vindavdrift som ett ganska ovanligt problem? Gå till punkt 2.

C: Jagar du ofta småvilt i kraftiga vindar eller i blåsiga berg i fjärran länder? Gå till punkt 3.

2. Välj skottlägen för att undvika vindproblem

A: Provskjut i frisk sidvind. Det ger dig en känsla för var dina gränser går. Håll dig inom dem, eller gå vidare till punkt 3.

B: Korta ditt maximala skotthåll blåsiga dagar. Det är inte orimligt att begränsa de längsta sidvindsskotten med en tredjedel i måttlig vind och med mer än hälften när det blåser friskt eller hårt. Håll av mot vinden inom träffområdet.

C: Undvik sidvind. Planera dina ansmygningar så att du får skjuta så rakt mot vinden som möjligt. Vind-avdriften minskar i takt med att vinkeln mellan kulbana och vindriktning minskar. I rak motvind är den noll.

D: Välj om möjligt liggande skjutställning, det blir mest stabilt.

3. Beräkna patronens vindkänslighet. Använd en ballistikapp eller ett ballistikprogram

Din ballistikapp bör kunna ge dig en tabell av den här typen. De intressanta kolumn­erna är avståndet längst till vänster samt den som heter Drift (mils). Ett klick mot­svarar 0,1 mil och i princip är alltså vindkorrektionen ett halvt klick per hundratal meter. Det är min tumregel.

A: Du som var nöjd redan efter punkt 2 kan räkna ut vindavdrift i centimeter på olika avstånd för en given vindstyrka. Då ser du var vinden blir ett problem.

B: Du som vill lära dig att behärska vinden kan räkna ut en tumregel för korrigering på sidoratt eller i ett taktiskt riktmedel. Den kan du tillämpa i alla vindstyrkor och på alla avstånd.

K  Gör en kulbaneberäkning för en meter per sekund (m/s) rak sidvind (stäng av spindrift). Studera kolumnen för sidokorrigering eller ”drift” i mil eller moa. Anteckna antal klick (oftast 1/10 mil eller 1/4 moa) vid varje 100-tal meter.

K  Studera förhållandet mellan antal klick och hundratal meter. Försök se ett mönster som kan memoreras i form av en tumregel, till exempel ”hundratalet meter
genom två” eller ”hundratalet meter minus ett”.

4. Tillämpa din tumregel

A: Börja med avståndet. Exempel: Avstånd 300 meter och en tumregel som lyder ”hundratalet meter genom två”. Resultatet blir 1,5. Tumregeln säger med andra ord: korrigera 1,5 klick per m/s effektiv vind.

B:  Bedöm vindstyrkan. (Se punkt 5.) Till exempel: 4 m/s.

C:  Effektiv vind är vindstyrka korrigerad för vindens vinkel. (Se punkt 6.) I exemplet: Om vår vind på 4 m/s kommer snett framifrån -påverkar den med 3/4 av en rak sidvind. Effektiv vind blir då 3 m/s.

D:  Multiplicera effektiv vind med tumregelns resultat enligt 4A. 3 m/s gånger 1,5 ger en korrektion på 4,5 klick. Välj att ta fyra eller fem klick och skjut.

5. Bedöm vindstyrka

När du mäter vind bör du hålla på någon minut. Då ser du oftast hur vinden växlar mellan ett lågt och ett högt värde ganska regelbundet. Du kan även försöka vänta ut en vindsvacka när du skjuter. Intill mätaren ser du en enkel men effektiv variant på vindros.

A:  Mät eller bedöm vinden vid skjutplatsen. Vinden brukar öka och minska regelbundet inom loppet av någon minut. Mät både höga och låga värden i vindcykeln. Utnyttja med fördel en vindsvacka.

B:  Uppskatta vinden längs kulbanan. (Förbered dig gärna genom att mäta vindstyrkor i skiftande terräng under dagen.) Svaga och måttliga vindar kan ofta bedömas visuellt, även på avstånd. Rörelser i gräs och tunna lövklädda kvistar är exempel på goda indikationer:

•  Små rörelser här och var. 1 m/s.

• Små rörelser överallt. 2 m/s.

•  Rörelserna visar en tydlig riktning. 3 m/s.

• Vegetationen börjar lägga sig lite i vindriktningen. 4 m/s.

•  Du kan se pisksnärtar i vegetation-en. 5 m/s.

C:  Skatta en medelvind. För ett vanligt jaktskott räcker en enkel sammanvägning. Har du lä i 100 meter och rak sidvind 2 m/s i 100 meter så duger det att räkna med ett snitt på 1 m/s i 200 meter. När du vill vara noggrann bör du väga in att vind nära skytten påverkar kulbanan lite mer än vind nära målet.

6. Räkna om vindstyrka till effektiv vind

A:  Bedöm vindens vinkel mot kulbanan. Läs med fördel av vågor, rök, snödrev eller liknande. Vind flyter likt rinnande vatten i en å, så terrängen ger ledtrådar om var riktning eller styrka varierar.

B:  Justera vindstyrkan för vindens vinkel för att få ”effektiv vind”. En fältmässig förenkling kan se ut så här:
•  Vind rakt framifrån/bakifrån. Gör ingen vindkompensation.

•  Vind nästan rakt framifrån/bakifrån, men en aning från ena sidan: multiplicera vindstyrkan med 1/2 för att få effektiv vind.

•  Vind snett framifrån/bakifrån (en bred sektor alltså): multiplicera med 3/4.

•  Vind nästan rakt från sidan: multiplicera med 9/10.

•  Vind rakt från sidan. Använd faktisk vindstyrka.

7. Den vertikala komponenten

Du memorerar vindregeln för just din kula snabbare om du skriver ner den.

Sist (och minst) påverkar vind även ditt höjdläge.

A:  Skott i rak med- eller motvind. Detta motsvarar ungefär att du lägger på eller drar ifrån vindstyrkan från utgångshastigheten. Helt försumbart på jakt.

B:  Skott i sidvind påverkas i höjdled till följd av kulans rotation. Vind från höger ger en träfflägesförflyttning åt vänster samt något uppåt. Vind från vänster flyttar träffen åt höger och en aning nedåt. En gammal tumregel säger att höjdläget påverkas i storleksordningen en tiondel av vindavdriften i sidled. Oftast försumbart.