Frågan är inte dum. Tvärtom, den är helt central när du jagar i sträng vinterkyla efter skarpögda fåglar vars vitala träffområde har en diameter på några centimeter. Men den är svår att svara på, eftersom så mycket beror på just din patron.

Kylan påverkar din kulbana på två olika sätt. Dels ger kallare luft ett något ökat luftmotstånd och därmed ett sänkt träffläge på långa håll, jämfört med en varm dag.

Enligt ballistikappen Shooter får min egen 8,8 gram Lapua Scenar i 6,5×55 ett drygt 1,5 centimeter lägre träffläge på 300 meter vid en förändring i lufttemperatur från 25 plusgrader till 25 minusgrader (givet en oförändrad kruttemperatur). Luftmotståndets förändring betyder med andra ord ganska lite.

Ett instrument som mäter hastigheten på en kula (i vissa fall även en hagelsvärm eller en pil). Kronografen noterar projektilens passage mellan/över två sensorer som reagerar på ljus, ljud eller magnetism och räknar ut hastigheten utifrån tidsintervallet mellan passagerna.

Påverkar krutets förbränning

Men kyla påverkar även krutets förbränning. Kallare krut betyder som regel sänkt utgångshastighet. Bland annat hylsvolym, krutmängd och inte minst kruttyp påverkar hur stor skillnaden blir, så innan du kan räkna på kulbanan behöver du ta reda på hur mycket just din patron påverkas av förändrad kruttemperatur.

Vad gäller min Scenar-patron gör enbart en sänkt kruttemperatur från plus 25 till minus 25 grader att träffläget sjunker ungefär 6 ­centimeter på 300 meter. Kombinerat med den kallare luftens ökade motstånd innebär det bortåt 8 centimeter lägre träffläge. I stället för ett dödligt skott ger det en skadskjutning.

Vän av ordning påpekar genast att 300 meter är för långt för ett säkert skott. Så kan det vara. Men en annan patron kan få en lika stor träfflägesförändring redan på 200 meter. Det är ingen slump att frågan om temperaturens påverkan på träffläget dyker upp varje år i toppjaktstider.

Ovetenskapliga försök

De senaste åren har jag varit involv­erad i en del långhållsskyttekurser. Där har vi angripit problemet genom att lägga en del av varje deltagares patroner i frysen några timmar. Sedan har vi skjutit dels frusna och dels utomhustempererade patroner genom kronograf.

Försöken har varit minst sagt ovetenskapliga. Särskilt de kalla patronernas temperatur har varit svår att bestämma och vi har skjutit relativt få patroner. Men variationen i utgångshastighet har oftast hamnat kring 0,5–1,0 meter per sekund per grad förändrad kruttemperatur. Det är realistiska värden.

Ett exakt värde på hastighets­förändring per grad är hårdvaluta. När du lagt in den siffran i ett ­pålitligt ballistikprogram kan du när som helst få aktuellt träffläge för dagens lufttryck och temperatur. Då behöver du aldrig mer undra.

Ja, jag förutsätter att du har ett ballistikprogram. Dessutom ett där du kan lägga in skillnaden i hastighet beroende på kruttemperatur, som exempelvis Shooter Ballistics. Ett bra ballistikprogram i datorn eller på nätet är ett alternativ, men utan rätt mjukvara återstår än i denna dag bara gissning eller inskjutning så nära jakttemperatur som möjligt.

Testa hastigheten

Kontrollskjutning är det bästa sättet att övertyga sig om att de nya beräkningarna fungerar. Perfekta förstaskottsträffar är kvittot du vill ha.

Börja med att reservera ett litet parti av din toppjakts- ammunition för ­hastighetstester. Den ammunitionen ska du provskjuta i vitt skilda temperaturer för att kartlägga skillnaderna i utgångshastighet.

I första hand bör du skjuta i en kronograf du litar på. I andra hand kan du skjuta på ett långt avstånd, notera kulbanefall och räkna baklänges för att få fram utgångshastigheten. Det senare alternativet är dock svårt och har åtskilliga möjliga felkällor. Vi rekommenderar kronografen.

Om du inte har en egen kronograf, så låna eller följ med en skytt som har. För att minimera felkällorna bör du skjuta över samma kronograf.

Du har nu bara två praktiska problem kvar att hantera. Det första och enklaste är att skjuta fort, så att inte patroner­na hinner värmas upp i patronläget. Problemet ska inte överdrivas, vänta bara med att repetera i patronen tills du är skjutklar och skjut rappt. Så länge du inte får klart högre hastigheter i slutet av serien gör du det antagligen bra nog.

Det andra problemet är att veta vilken temperatur patronerna håller. Ett bra sätt är att lämna dem ute några timmar under en dag med stabil yttertemperatur. Hänger de fritt i en påse på en skuggig plats kommer de till slut att hamna nära yttertemperaturen.

Välj minst två tillfällen; en riktigt varm och en riktigt kall dag. Notera utgångshastighet och patronernas temperatur för varje tillfälle. Denna data blir grunden för din beräkning.

Allt på en dag

Har du bråttom kan du nöja dig med att antingen skjuta yttertempererad respektive frusen ammunition en varm sommardag, eller yttertempererad respektive varmhållen ammunition en kall vinterdag.

Problemet med ammunition ur frysboxen en varm dag är att det är svårt att kontrollera hur varm den hunnit bli vid skjutning, vilket ger osäkrare data. En kall dag kan däremot varm ammunition förvaras inomhus och sedan i en bil på tomgång ända fram till skjutning. Det ger säkrare kruttemperatur och bättre data.

Hur varmt är krutet?

För att dra full nytta av ditt förarbete behöver du en uppfattning om kruttemperaturen under jakten. Använd en termometer placerad intill magasinet för att ta reda på hur kruttemperaturen brukar ligga i förhållande till yttertemperaturen.

När du kan lägga in dagens yttertemperatur i din ballistikapp och justera kruttemperaturen med hänsyn till en normal uppmätt skillnad, behöver du aldrig mer gissa träfflägesförändring.

Den genomsnittliga förändringen i meter per sekund per grad förs in i ballistikappen Shooter under Velocity Variation. Sedan räknar programmet själv ut din utgångshastighet utifrån den kruttemperatur du anger.