Det finns två vanliga anledningar att välja kombivapen, alltså drilling eller kombibock. Den ena är ifall flera olika viltslag kan vara aktuella­­ under jakten. Den andra är när en given jaktform kan bjuda på helt olika skottlägen.

Ett klassiskt exempel på det förstnämnda är möjligheten att fälla den sista älgkalven på licensen i samband med småviltjakt. Det finns förstås många andra tänkbara scenarion. Men det här argumentet har tappat kraft i de stora delar av landet där ökade klövviltstammar gjort klass 1-studsaren till standardvapnet. Behöver man aldrig ett hagelskott behöver man förstås inte heller något kombivapen.

Det är säkert en viktig anledning till att efterfrågan på kombivapen minskat.

Fallit i andrahandsvärde

Färre rådjur, men fler hjortar och vildsvin har dessutom inneburit att kombivapen som inte har klass 1 i kulpipan fallit i andrahandsvärde. Men räkna inte ut kombivapnen. De är trevliga vapen, ofta smäckra och lätta att bära säkert i brutet skick. Är de väl anpassade och försedda med ett väl valt riktmedel kan de vara mycket effektiva. Sist, men inte minst betyder ett kombivapen i vapenskåpet att det finns en backup för både hagelgevär och studsare om du råkar ut för något tekniskt missöde mitt under brinnande jaktsäsong.

Det finns definitivt fortfarande jakt­former där kombinationen av hagel och kula är prakt­isk. Ett typiskt exempel är jakt på rådjur med drivande hund. Hagel är praktiskt om viltet passerar nära och snabbt, kula löser situation­en om viltet exponerar sig lugnt utom hagelhåll. Åtskilliga rävjägare väljer drilling av samma anledning. Vid trädskällarjakt är kulskott vanligast, men hagel kan vara ett bra val vid skott mot en fågel som sitter nära, men risigt till.

God användning

En mångsidig småviltjägare kan också ha god användning för ett kombivapen. En harjägare i landets mellersta eller norra delar vill kanske ha möjlighet att ibland ta en orrtupp som sätter sig i topp. En smidig kombi med en klen kulkaliber kan passa på vinterns ripjakter.

I många fall behövs det inte klass 1 i de här kombivapnen. Det kan vara onödigt kraftigt och rekylen kan försvåra precisions­skytte. Vad gäller just ripjakten tillåts faktiskt maximalt klass 3 när länsstyrelserna upplåter vint­er­­­­jakt på statens mark ovan odlings­gränsen och på renbetesfjällen. Så det faktum att en hel del bara kan tänka sig klass 1 i kulpipan ger alla oss andra chansen att göra begagnatfynd.

Men kombivapen har trots allt några egenheter. Känner du till dem kan du hantera dem.

Fem punkter att tänka på den dag du insett att vapenskåpet behöver ett kombivapen

Om du vill växla mellan att skjuta med öppna riktmedel och med kikarsikte är en ställbar kolvkam det enda sättet att alltid få skjuta med en väl anpassad kolv.

1. Kolvanpassning.

En kolv kan inte passa perfekt för både öppna riktmedel och optiska riktmedel samtidigt. Kolvanpassning bör tas på allvar och om du gör det har du två möjligheter. Den ena är att skjuta både kula och hagel med samma riktmedel och anpassa kolven efter det. Den andra är att använda olika riktmedel till kula och hagel och använda en ställbar kolvkam.

I det förstnämnda fallet kan tre typer av riktmedel komma i fråga.

Öppna riktmedel. Om du oftast skjuter hagel och bara behöver ta kulskott ut till kanske dubbla hagelhåll kan det fungera bra. Träna kulskytte med öppna riktmedel och räkna med att bli begränsad i dåligt ljus, på små mål och redan på ganska måttliga kulhåll.
Rödpunktsikte eller reflexsikte. Det är ett utmärkt alternativ för många situationer. Med en väl anpassad kolv klarar du både hagelskott och kulskott. Det är troligt att kolvkammen behöver höjas för att ge bra kindkontakt.

Kikarsikte. Ett variabelt kikarsikte med en lägsta förstoring på ungefär 1x kan använd­as till både kulskytte och hagelskytte. Om du prioriterar kulskytte med precision och kan acceptera att lösningen inte är alldeles optimal för hagelskytte hamnar du rätt här. Kolvkammen lär behöva höjas.
Ifall din jakt tillåter det kan du använda ­olika sikten för hagel och kula. ­Möjlighet­en att blixtsnabbt välja mellan kula och hagel blir lidande, men du kan optimera ­vapnets funktion som antingen kulvapen eller hagelvapen. Du kan till exempel gå med vapnet som hagelvapen men vara klar för ett ­noggrant kulskott på några ögonblick. För detta krävs ett snabbfäste för kikarsiktet och en ställbar kolvkam, så att du får god kindkontakt vare sig du skjuter med öppna riktmedel eller kikarsikte.

Att passa ihop piporna till en kombibock eller en drilling är ett precisionsarbete. Det är inte helt säkert att piporna träffar på samma punkt.

2. Samskjuter piporna?

Kontrollera att piporna samskjuter. Det betyder att kulpipa och hagelpipa träffar på samma punkt när du siktar och skjuter. Det finns åtskilliga undantag från den till synes självklara punkten.
Om piporna inte samskjuter kan det i vissa fall justeras. I vissa fall kan du göra det själv med ställskruvar som reglerar kulpipans mynning i förhållande till hagelpipan, i andra fall är det ett jobb för en vapensmed eller tillverkaren.
Kan inte kulpipan regleras är det enklast att skjuta in riktmedlet för kulpipan och ”hålla bredvid” vid lugna hagelskott. Det kan fungera, men det är ingen optimal lösning. Om du dels har ställbar kolvkam, dels alltid skjuter kula med kikarsikte respektive hagel över öppna riktmedel, kan du skjuta in ­kikarsiktet med kulpipan och ”skjuta in” hagel­pipans höjdläge med kolvkammen. På så vis kan du neutralisera en träffläges­skillnad i höjdled.

Har vapnet lödda pipor är risken stor för värmeklättring. I så fall behöver du känna till det och under inskjutningen behöver vapnet få kallna mellan skotten.

3. Värmeklättrar kulpipan?

Kontrollera om kulpipan värmeklättrar. När du skjuter kulpipan varm utvidgas metallen i pipan. Det är i regel inget problem om kul­pip­an är friliggande från hagelpipan, men om piporna är lödda skapas en spänning mellan kulpipa och hagelpipa. Ligger kul­pipan under hagelpipan kommer träffläget att vandra uppåt.
Testa. Hur snabbt träffläget börjar klättra och hur mycket det stiger varierar mellan olika vapen. Det kan variera även mellan vapen av samma modell. Om vapnet värmeklättrar behöver du låta pipan kallna mellan varje skott vid inskjutning. Eftersom enstaka skott inte duger för ett småviltvapen, utan inskjutning måste göras med grupper om några skott, kan det göra inskjutningen tidskrävande.
Hur länge pipan behöver kallna är individuellt. Prova dig fram. Men värmeklättring är inte detsamma som dålig precision. Du kan mycket väl upptäcka att du får täta grupper om du bara låter pipan kallna mellan skotten. Då kan du ha ett bra jaktvapen.

Utdragaren har ”klivit över” en fastfrusen kulpatronshylsa. Den kan gå att bräcka loss med kniven, men med en randpatron i kulpipan slipper du troligen problemet helt.

4. Randpatron

Välj gärna en randpatron med utstående kant baktill. Kombivapen har ganska klena utdragare för kulpatronerna och därför är det en fördel om du kan välja en kulkaliber med randpatron. Klassiska exempel är 5,6x52R och 7x57R. Du slipper då problemet med att hylsan är svår att få tag i eller i värsta fall blir kvar i patronläget då utdragaren glider över utdragarspåret.
Det fungerar även att använda standard­kalibrar, men du kan bli långsammare i ­omladd­ningen. Blir patronen kvar i patron­läget brukar det gå att dra ut den med kniven.

5. Anpassa skott på korta håll

Den som jagar bäver med kombibock kan bli tvungen att tänka på hur långt under siktlinjen kulan träffar på korta avstånd.

Tänk på att siktet sitter högt i förhållande till kulpipan. Om du har en kombibock eller en drilling med kulpipan underst kommer kulan att starta längre under siktlinjen än den gör på en studsare. Detta har ingen större betyd­else vid klövviltjakt, men småviltjägaren kan behöva tänka på det.

Först märks det på riktigt korta håll. Ett typiskt exempel är vid bäverjakt, där skotthållen ibland blir mycket korta samtidigt som huvudskott kan vara aktuella. Då gäller det att veta hur högt riktmedlet ska placeras i förhållande till målet.

Nästa detalj du bör känna till är på vilket avstånd kulbanan skär siktlinjen. Det kommer att ske längre ut än om du skjutit en studsare med ett lägre monterat kikarsikte. Därför kommer du också att ha lägre överslag – och överslag längs en kortare del av kulbanan – om vapnet skjuts in på samma avstånd och punkt som studsaren med det låga montaget.
Ska du göra kulbaneberäkningar i en ballistik­app måste du mäta och lägga in sikteshöjden.