Huvudrollsinnehavaren spelad av Anders Ekborg fiskar fram en väl använd Norma patronask ur vapenskåpet, greppar studsaren från vapenstället på väggen. På väg ut genom det röda huset laddar han för säkerhets skull densamma innan han och gråhunden går ut i älgskogen.

Väl där dröjer det i filmen inte länge innan jaktpulsen stiger. Anders Ekborg tar av sig stövlarna och smyger vidare i bara strumporna och vips har han en fin skoveltjur i hårkorset.

Fin jaktkänsla

Dessa detaljer tycker jag säger mycket om hur bra regissören Daniel Alfredson överfört den fina jaktkänslan från boken. De jaktliga delarna stämmer rätt bra till skillnad från många andra filmatiseringar där jakt ingår. Däremot finns det vissa jaktliga detaljer som inte känns lika äkta – och det ska man nog heller inte kräva i en komprimerad filmatisering. Ett exempel på det är den vid flera jakttillfällen brölande älgtjuren som närmast lockar till sig jägarna vid ett par tillfällen. Men det kan jag leva med.

Flera jaktliga pärlor på SVT:s Playtjänster

Intrigen är riktigt bra och spännande, även här spelar jakten en viktig del i filmens handling. Det är ett psykologiskt drama som utspelar sig i en by i början av 1960-talet där en olycka sätter de inblandades lojalitet på prov. Dessutom är Loa Falkman briljant som den dryga stadsbon som kommer hem och kör med det lokala jaktlaget.
Kortfattat är Dödsklockan ett guldkorn för jägare.

Boken ännu bättre

Men kom ihåg att boken är ännu mycket bättre, så läs gärna den först. Jag avslutar med att bjuda på ett direkt citat från boken:

”Han kände alltid samma glad upphetsning när han hörde hennes ståndskall. Det var inte ljust och gläfsigt som i upptaget utan tonade efterhand ner till det lugna starka skall som var ett bud till Måns att han skulle komma och skjuta. Det grova jämna slagen som mälde genom skogen hade de döpt till dödsklockan.”

Min kollega Jan Henricson tipsar förresten också om Kerstin Ekmans bok ”Hunden” som blir min nya sängkamrat.