måndag 23 september

Jakt & prylar

Publicerad 27 augusti 2019 - 10:07

Christian Ranebo med östsibiriska laikan Kato och hundens första björn. Foto: Privat

Första björnen för unghunden

Christian Ranebo som bor i den jämtländska byn Gimdalen har i flera år utvecklat sina kunskaper om björnar och andra rovdjur. Nu börjar resultaten komma och han berättar om sin spännande björnjakt med unghunden Kato.

Du läser nu en öppen artikel på Svenskjakt.se
Bli medlem med tidning

– Jag for ut precis då det hade börjat ljusna för att släppa Kato, min unglaika på 15 månader, i ett område som jag visste var välbesökt av björn. Uppe i berget släppte jag honom lös på fritt sök. Efter ett tag tog han an ett spår och jag följde efter för att se vad han höll på med, säger Christian Ranebo.

När Christian såg färsk älgspillning på backen tog han fram pejlen och såg att hunden var 500 meter bort.

– Jäklar nu blir det nog älgjakt, tänkte jag för mig själv. Men jag bestämde mig för att avvakta och se vad som skulle hända. Efter en stund kom upptaget och det var stumt ståndskall på 700 meter. Efter att ha kollat vinden började jag ta mig fram mot ståndskallet. Jag smög mig in på 200 meter och då kom Kato tillbaka till mig och gjorde en krok. Jag såg direkt på hunden att det inte var älg han hade skällt på, utan det måste ha varit något annat.

 

Björnlega

Christian följde jag med hunden till upptagsplatsen och såg en björnlega och färsk björnspillning som låg utspridd på backen.

– Jag peppade på honom och han for iväg ytligare 300 meter och det blev ståndskall åter igen. Men nu hade björn och hund gått över rågången. Jag fick ringa Roger Sahlin, jaktledaren på Öratjärnsdalen, och han gav mig lov att fortsätta jakten. Då hade det gått över till gångstånd och jag sprang efter så snabbt jag kunde. När jag hade 80 meter kvar till björn och hund for de ner i en bäckravin med en massa vindfällen och där släppte hunden igen.

Christian ville inte pressa sin unga hund för hårt, utan kopplade och gick tillbaka till björnlegan. Där vilade de en stund.

– Jag ringde till några jaktkamrater som lovade komma och posta ut. Efter någon timma var kompisarna på plats och vi gick på igen.

 

Tumult

– Där Kato hade släppt björnen sist kopplade jag lös honom och manade åt honom att ”ta bjenn”. Efter lite trassel med alla träd som låg i ravinen kom han på spåret och strax hörde jag honom skälla igen. Nu tog jag mig sakta och försiktigt fram på ståndet. Framme på 60 meters håll fick jag se Kato och nu blev det lite tumult mellan björn och hund. Men strax skällde han igen.

Björnen satt då i ett träd och Christian kunde avsluta på ett säkert sätt.

Foto: Privat

– Det kändes otroligt bra att få en björn på Katos första björnarbete och speciellt en björn som var riktigt sur och hade bråkat med hunden. Sedan att han kom två gånger och ville se att jag var med som stöd, tycker jag var klokt av honom. Att han såg att jag var med var säkert väldigt betydelsefullt då han bara är 15 månader gammal. Men vilken glädje att se honom jobba så med björnen! Ett stort tack till jaktledaren på grannmarken också, utan det samarbetet mellan jaktlagen hade jag aldrig fått björnen, det var helt fantastiskt, säger Christian Ranebo.

 

Per Andersson

Skribent

Svensk Jakt

webbredaktionen@svenskjakt.se

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Vapen till salu på Annonstorget

Mina artiklar

För att ta del av dina artiklar behöver du ett medlemskap med tidning hos Svenska Jägareförbundet

Jaktmarker på Annonstorget

Jägartips
Tipsen du inte kan vara utan
Lindroth testar vapen
Ulf Lindroth testar och tipsar
Tolv myter
Om vildsvin och vildsvinsjakt
Läsarnas jakter
Läs om läsarnas jaktlycka

Mest läst

Samtidigt på JaktPlay