Att hundar är duktiga på att känna av stressade situationer känner många till och inte sällan haft egna erfarenheter av detta. Men enligt ny forskning kan även ägarens underliggande långtidsstress påverka den fyrbente vännen.

En forskargrupp vid Linköpings universitet har mätt långtidsstressnivåer hos hundar och deras ägare och kommit fram till spännande resultat. Detta genom att bland annat mäta kortisol, det viktigaste stresshormonet, i hundarnas och hundägarnas hårstrån. Hårprover klipptes från både hundarna och deras ägare och kortisolkoncentrationen analyserades sedan från några centimeter hår, motsvarande ett par månader bakåt i tiden.

Skillnad mellan hundtyper

Studien visar att raser av urhundstyp inte synkroniserar med sina ägares stressnivåer eller personlighet, medan vallhundsraser gör det desto tydligare, vilket en tidigare studie visat. Självständiga jakthundsraser ligger någonstans mittemellan på skalan.

Det vill säga, de synkroniserade inte med ägarnas stressnivå men ägarnas personlighet hade betydelse för hundens långtidsstressnivå.

Ägarens personlighet

Resultatet i studien visade även att ägarens personlighet hade stor betydelse för jakthundarnas långsiktiga stressnivåer.

– Det vi fann med jakthundarna i denna studie var att ju högre värden ägaren hade för personlighetsdimensionen agreeableness (sympatisk/vänlig), ju lägre långtidsstressnivå sågs hos hunden. Vi såg också att ju högre värden på openness-skalan (öppen, nyfiken) för ägaren, ju högre långtidsstressnivåer för hunden, säger Lina Roth, universitetslektor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi vid Linköpings universitet.

Lina Roth, Linköpings universitet. Foto: Privat

Varför valde ni att ta med jakthundar och deras ägare i studien?

– I en tidigare studie inkluderade vi hundar selekterade för samarbete med människor, vallhundar. I denna uppföljande studie ville vi se om stress-synkroniseringen mellan hund och ägare återfanns även med hundar avlade för andra ändamål, såsom självständiga jakthundar, eller hundar som genetiskt sett ligger närmre vargen, säger Lina Roth.

18 jakthundraser var med i studien, vilka raser handlade det om?

– Det var jämthund, rysk-europeisk lajka, östsibirisk lajka, tysk jaktterrier, tax, norsk älghund, norrbottenspets, gråhund, svensk vit älghund och petit basset griffon vendéen.

Vad stack ut mest bland jakthundstyperna i jämförelse med andra den hundtyper och deras ägare?

– Största skillnaden vi fann var i relationsresultaten. Där fick jakthundarna högre värden för det upplevda besväret med att ha hund – den kategori som också visade sig vara kopplad till långtidsstressen. Jakthundarna låg även lägre på ”hund och ägare-interaktion” och den upplevda känslomässiga närheten med hunden än de andra hundgrupperna i studien. Vi tänker att det speglar hundens huvudsakliga användningsområde, då de andra hundarna primärt hölls som sällskapshundar medan dessa hundar även fyllde ett jaktsyfte, säger Lina Roth.