Vi vände oss till statsveterinär Torsten Mörner vid SVA för att få hjälp att besvara en del vanliga frågor som kommit in från våra läsare. Vi har också använt SVA:s och Jordbruksverkets hemsidor som källor.

Vad gör jag om jag hittar flera fåglar döda på en plats?
Du kontaktar länsveterinären i det län där du bor. Telefonnummer finns i telefonkatalogen. Låt fåglarna ligga på platsen där du hittat dem. Enligt den plan som myndigheterna lagt upp för bevakning och hantering av fågelinfluensan är det länsveterinären som ska kontaktas.

Vad gör jag om jag hittat en död fågel?
Du kan låta den ligga där den ligger och låta naturen ha sin gång. Du kan också ringa SVA för att höra om det finns intresse för att ta emot fågeln.
Det har visserligen rekommenderats att man antingen ska lämna död fågel bland brännbart avfall, men en del kommuner har vägrat acceptera det. Ett annat råd är att gräva ner döda fåglar, men hur lätt är det på vintern? Och ska man gräva ner måste man gräva djupt för att inte andra djur, räv framför allt, ska gräva fram dem igen. I alla tider har naturen på naturligt sätt tagit hand om fåglar som dött av sjukdom, så varför skulle det inte kunna fungera nu?
I ett område som förklarats som smittat kan myndigheterna förstås samla in döda fåglar och andra beslut kan tas, men i övriga fall bör sunt förnuft råda.

Vad gör jag om min apporterande hund under rastning kommer in med en död fågel?
Du kan ta emot den men uppträda förnuftigt. Antingen lämna fågeln i naturen och låta naturen ha sin gång eller ta med den och höra om SVA har intresse av den. Det kan naturligtvis vara bra att försöka se var hunden hittade fågel. Om det ligger fler fåglar på liten yta ska länsveterinären kontaktas.

Om änder var smittade redan i höstas och jag har haft dem i frysen oplockade, har virus då dött under tiden?
Troligen inte. I köldgrader kan viruset överleva under flera år. Uppvärmning och de flesta desinfektionsmedel gör viruset inaktivt.

Smittar döda fåglar vidare?
Ja, de kan smitta vidare men för att människa ska drabbas krävs mycket kontakt. De barn i Turkiet som dog nyligen hade haft mycket kontakt med döda fåglar.

Vågar man äta änder och andra fåglar man har i frysen?
Ja, absolut. Men man bör se till att de är ordentligt tillagade. Vid 70 grader kan man vara säker på att farliga bakterier och virus är döda. Kan kontrolleras med köttermometer.

Kan man bli smittad om man plockar fågel man skjutit?
Risken är väldigt liten för att fågeln alls bär på viruset och, om den gör det, att mängden är stor. Men för säkerhets skull bör man använda engångshandskar, och vara allmänt noga med hygienen.

Kan min hund smittas?
Hittills har vi inga rapporter om smittade hundar. En katt dog på Rügen och tigrar och leoparder utfodrade med döda fåglar har dött, men hittills alltså inga hundar. Har din hund varit i kontakt med smittade fåglar bör du ändå låta den undersökas av veterinär.

Kan jag skjuta kråka nu i vår?
Ja.

Bertil Lundvik

Uppfödning fortsätter som vanligt

En stor del av uppfödningen av änder, fasaner och rapphöns i landet sker på de större gårdarna. Budskapet från dem är glasklart: Vi kör som vanligt.

Det går visserligen rykten om att en del gårdar inte skulle föda upp änder i år, men en del rykten visar sig vid närmare granskning inte stämma med verkligheten.
Yrkesjägareföreningen, en intresseorganisation som organiserar de flesta yrkesjägarna i landet, säger att man ska köra som vanligt.
Självklart följer vi de regler, råd och anvisningar som myndigheterna ger, säger föreningens talesman Poul-Erik Jensen.
Vi har nästan daglig kontakt med Jordbruksverket, men det finns inget i deras anvisningar idag som tyder på att det inte skulle gå att köra vidare. Det som finns är samma regler som gäller för tamfjäderfä, säger Poul-Erik Jensen.
De fåglar som används i uppfödningen samlades in redan långt innan fågelinfluensa konstaterats i landet, och hittills har inga konstigheter upptäckts.
Statsveterinären Torsten Mörner på SVA anser inte heller att fågeluppfödningen är i riskzonen.
Uppfödningen sker ju ofta inomhus och fåglarna är friska då de släpps ut. Då kan man alltså inte medverka till någon spridning av fågelinfluensa, säger Torsten Mörner.
Jägareförbundets kursgård Öster Malma har bara en mycket blygsam uppfödning och avvaktar utvecklingen innan man bestämmer sig för hur man ska göra, uppger yrkesjägaren Kalle Johansson.

Bertil Lundvik

Än hotas inte jakten av influensan

Jägarna kan fortsätta jaga kråka och andra fåglar som vanligt. Det säger statsveterinären Torsten Mörner vid SVA:s viltenhet. Hans uppfattning delas av Jägareförbundets ordförande Owe Wiktorin.

Torsten Mörner vill tona ner dramatiken kring fågelinfluensan hos vilda fåglar.
Änder och andra fåglar har varit bärare av virus länge och fåglar dör alltid så här års av virus och av andra orsaker, säger Torsten Mörner.
Det viktiga är att se till att det inte blir en spridning till tamfjäderfä, fortsätter han.
Jägareförbundets inställning är att jägarna behövs ute vid kusterna och i skogarna. Där kan de observera och rapportera vilket de inte kan när de är hemma.
Detta är främst en sjukdom för fåglar. Med den information vi har idag ser vi därför att jakten kan fortsätta, säger Owe Wiktorin.
Den bästa tiden för jakten på sträckande kråkor är nu i slutet av mars och början av april. Och den kan bedrivas som vanligt, menar Torsten Mörner.
Det är inte ens säkert att kråkfåglar är bärare av virus. Men man tar det säkra före det osäkra när man även inkluderar kråkfåglarna i listor över vilka som kan drabbas, säger Torsten Mörner.
Därför tycker han heller inte att man behöver rekommendera jägarna att använda handskar när man tar i skjutna fåglar, handskar som sedan ska förstöras.
Det måste vara stora virusmängder för att en människa ska smittas. De människor som drabbats har haft mycket mer intensiv närkontakt med fåglar, säger Torsten Mörner.
Kommer katten eller hunden indragandes med en död fågel kan man iaktta försiktighet tycker han, men man behöver inte överdriva.
I områden som förklaras som smittade kan situationen dock vara annorlunda. Där får man följa de rekommendationer som myndigheterna ger.
En sådan är att i de avspärrade närområdena där smitta hittats ska katter hållas inomhus och hundar rastas i koppel. I övrigt kan hundar och katter rastas som vanligt, uppger EU-kommissionen.
Inför höstens fågeljakt finns heller ingen anledning till oro just nu. Men mycket kan hända innan sommaren är slut.
Det behövs information. Inte minst i Europa. FACE har nu tillsatt en grupp där Torsten Mörner ska ingå. Denna grupp ska följa utvecklingen och komma med aktuell information till alla jägare, säger Owe Wiktorin.
Bertil Lundvik

Magnus Rydholm

Vilka djur kan drabbas?

Fågelinfluensan är i första hand en sjukdom hos fåglar. Troligen kan alla fåglar infekteras, men det är främst hos sjölevande fågel och tamfjäderfä som sjukdomen har konstaterats.

Det är främst inom grupper av tamfjäderfä som koncentrationen av virus kan bli stor eftersom det är många fåglar på liten yta. Det är också där som kontakten mellan människa och djur kan bli tät och därmed risken för smitta från fågel till människa.
Risken för smitta från vilda fåglar till människa är liten på grund av den låga viruskoncentrationen.
Ibland är uppgifterna om vilka arter som smittats inte särskilt precisa.
Duvor är ju exempelvis ett ganska vitt begrepp som kan rymma både skogsduva, ringduva och stadsduva.
Statsveterinären Torsten Mörner vid SVA vill dock dämpa oron genom att framhålla att det verkar som om virusmängden måste vara rätt hög för att den ska vara allvarlig.
Även huskatter och stora kattdjur som tiger och leopard har smittats genom utfodring med döda fåglar.
Grisar kan också smittas, men verkar inte smittas så lätt. Rapporterna från Asien om smittade grisar verkar vara få.

Bertil Lundvik

Influensan i Oskarshamn

Den sista februari kom nyheten att det fruktade fågelviruset konstaterats i Sverige, vid kärnkraftverket Simpevarp utanför Oskarshamn.

Kylvattenutsläppet i Hamnefjärden från kärnkraftverket Simpevarp lockar varje vinter till sig stora mängder fåglar, främst sjöfågel, tack vare det isfria vattnet.
Fåglarna ligger vanligtvis i stora och täta koncentrationer och det kom därför inte som någon större överraskning för boende i området att man just i Hamnefjärden hittade två döda viggar som hade den aggressiva varianten av fågelinfluensan.
Fynden orsakade en febril aktivitet, ett skyddsområde med en radie på tre kilometer från fyndplatsen upprättades dit endast boende eller personer som arbetar i området hade tillträde. Poliser från hela Kalmar län skickades till området för att övervaka avspärrningarna. Något senare utlystes också ett övervakningsområde på tio kilometer från fyndplatsen där särskilda regler för fjäderfähantering gäller.
Relativt snabbt efter att fynden blivit kända började media från både Sverige och andra länder anlända.
Området runt fyndplatsen genomsökes senare av bland annat hemvärnet. 32 döda fåglar hittades, något som enligt ornitologer är normalt för årstiden.
Av dessa visade analyser att ytterligare några viggar bar på fågelvirus av den aggressiva varianten.
Efter några dagar drogs polisbevakningen in, men restriktionerna i skydds- och övervakningsområdena kvarstår tills vidare.

Ola Antonsson