Fel bock var ändå rätt
Rådjuret var inte den trofébock vi spanat på och bestämt att fälla, men fel blev ändå rätt denna underbara bockjaktpremiär.
Tystnaden bröts av ett rytmiskt sorl från en av grannbondens maskiner. Han hade bestämt sig för att jobba. Oklart exakt med vad, men hans framfart på fältet resulterade i att get och kid som tidigare lämnat mig, snabbt kom på benen igen, åt mitt håll.
Efter ytterligare någon minut kom även det ensamma smaldjuret skrittande bort mot nästa granne, med siktet inställt på en dunge mitt på marken. Jag log för mig själv. Säkert lugnare för dem där tänkte jag.
Är det min bock?
När jag i nästa ögonblick sneglar ut genom fönstret bort mot andra tornet där bocken setts flera dagar på rad den senaste veckan, ser jag ett djur. Pulsen höjs direkt. Är det min bock som kommit ut bland betblasten för ett morgonmål?
Med ökande puls lyfter jag bössan, sakta, sakta. Lägger an och sänker mig ner för att få en närmre titt i kikarsiktet samtidigt som jag sätter hörselkåporna på plats.
Jodå det är ett rådjur. Men är det en bock? Är det min bock? Jag kan inte riktigt se eftersom det står med huvudet framåtböjt ner bland den relativt höga blasten.
Den är kanske 30–40 meter bort från det torn där bocken alltid brukar strosa runt. 80–90 meter bort från där jag sitter. Inte riktigt full bredsida. Mer rakt framifrån. En tugga. Två tuggor… den höjer på huvudet och tittar rakt åt mitt håll. Det är – en bock!
Kramar avtryckaren
Men hur såg hornen ut egentligen? Den sänker huvudet igen. Gör en ytterst liten sidledsförflyttning. Hamnar med full bredsida. En tugga. En till. Där höjs blicken igen. Men, det är ju fel bock! Den här har vi aldrig sett förut. En spets, fast med riktigt dåliga anlag. Ett kort och ett långt horn.
Lägger hårkorset rätt, något höger om bogbladet. En snabb tanke far genom huvudet: det var ju inte den bocken jag väntade mig, men de här generna vill jag inte ha kvar.
Sedan kramar jag avtryckaren. Bocken faller till marken precis där den stod och är död innan den når blasten. Tittar på klockan. 07:46. Vilken jaktlycka!
Underbar premiär
Vilken underbar bockpremiär. Önskar att min pojke Julian hade varit här och fått dela stunden med mig. Men vet att han kommer att vara i eld och lågor när jag kommer hem och berättar.
Det blev inte den trofé vi så länge gått och spanat på, men det blev ett bra skott och på sätt och vis ändå rätt bock.
Framför allt blev det en underbart härlig morgon som satte igång jaktsäsongen här hemma på bästa tänkbara sätt…
Mikael Carlsson
Andra läser också
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.