Viltvårdsområde planerar för vildsvin

Toppenbergs viltvårdsområde 15 kilometer norr om Västerås har idag ensamma vildsvin som rör sig i området som består av cirka 3000 hektar jordbruksmark och cirka 4500 hektar skogsmark. En struktur som lämpar sig bra för en stor vildsvinsstam.

Väg 56 från Västerås norrut verkar vara  gräns för en större utbredning. Angränsande viltvårdsområde väster ut fäller idag ett 60-tal vildsvin, detta efter att det endast för två år sedan haft ett antal strögrisar.
Relativt stora skador förekommer i detta område. För att på ett riktigt sätt kunna förvalta den kommande vildsvinsstammen, bjöd styrelsen för viltvårdsområdet in LRF:s jaktpolitiska talesman Börje Waldebring till älgskötselområdesmötet, för att få råd om hur området ska ha en effektiv förvaltning.

Dubblad stam inom tre år
Waldebring började med att beskriva den utbredning som vildsvinen i dag har och också förväntats få inom några år. En kraftig inbrytning i Västra Götaland de senaste åren och en utbredning med populationer  norrut i Sundsvallområdet och ut med kusten har konstaterats.
Tillväxten har sedan 1987-års 1 000 vildsvin, vuxit till 100 000 i år, med en förväntad dubblering av stammen inom tre år. 50 000 vildsvin skjuts idag. Han pekade på fem olika orsaker till stammens utbredning och populationens storlek.

Miljön med åkermark och skog
Artens höga reproduktionsförmåga med flera kullar per år och med 89 kultingar/kull. Också gyltor som grisar in före ett års ålder medverkar. Man har också konstaterat 1520 procents föryngring under hösten.
Vildsvinen saknar naturliga fiender, där människan, genom jakt, är den enda och en 90 procent avskjutning av föryngringen är nödvändig för att stoppa tillväxten i stammen.

Ett gott samarbete behövs
Avledande utfodringsplatser långt ifrån åkermark kan avhålla vildsvinen från skador på jordbruksgrödor. Detta kombinerat med åtelplatser med intensiv jakt i omedelbar närhet av åkermarken, kan med god organisation bli effektiva instrument för att hålla stammen nere. Ett gott samarbete mellan markägare och jägare är ett incitament för en bättre jakt säger Waldebring. Då vildsvinen är mycket störningskänsliga under grisningen kan en intensiv störning med hundar hålla djuren borta från känsliga grödor under lång tid.
Samverkan, bred kunskap och delaktighet mellan markägare och jägare kan ej nog poängteras för att nå en bra förvaltning, avslutade Börje Waldebring.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.