Forskarna Johan Månsson och Gunnar Jansson skickade ut cirka 100 enkäter till bland andra de större skogsbolagen, jägarorganisationerna, ett antal länsstyrelser, Skogsstyrelsen och LRF. De fick in blygsamma 46 svar och majoriteten av dem menade att vildsvinen inte gör någon större skada på skogen.

Låg svarsfrekvens
Tyvärr går det dock inte att dra några långtgående slutsatser av enkätundersökningen eftersom svarsfrekvensen var låg, men en del växlar kan ändå dras tack vare de svar som faktiskt kom in.
Enligt svaren är det inte så vanligt att vildsvinen orsakar allvarliga skogsskador. I stället har det rapporterats om sönderbökade vägar och att det finns en oro för att skador på rötter ska orsaka rötangrepp, säger Johan Månsson.
En annan effekt av vildsvinens utbredning är fler igensatta vägtrummor. Detta som ett resultat av att djuren gärna tar ett gyttjebad.
Det framhålls även positiva sidor i det faktum att vildsvinen blir allt fler. Exempelvis blir deras bökande ett slags markberedning som på vissa marktyper är gynnsam för växtligheten.

Del i ett större projekt
Undersökningen om vildsvinsskador på skogsmark ingår som en del i ett större forskningsprojekt som de båda Grimsöforskarna ska genomföra under två år. Pengarna till projektet kommer från Naturvårdsverket och nu ska man bland annat arbeta med inventeringsmetodik av vildsvin. De båda forskarna ansökte i mars om tillstånd för att få sätta upp övervakningskameror vid ett antal foderplatser i Södermanland och Örebro län. Men de har fortfarande inte fått något besked av berörda länsstyrelser.
Tanken är att vi ska jämföra hur många vildsvin som fångas på bild med andra inventeringsmetodiker och på det sättet försöka få fram en bra inventeringsmetod för vildsvin, förklarar Johan Månsson.
Det projektet står dock och stampar rejält eftersom man alltså fortfarande inte vet om övervakningskameror får sättas upp.