Norge har allt sedan 2008 haft en heltäckande nationell insamling, men det är först under 2017 som Sverige använt samma metod i hela landet. Det ger ändå en möjlighet att göra en första beräkning av den skandinaviska populationen.

Dna viktigt verktyg

– Genetiska analyser har blivit ett viktigt verktyg i rovdjursövervakningen i Skandinavien. Analyserna ger information om populationsstorlek, sammansättning och utbyte mellan delpopulationer. I Sverige pågår sedan 2017 ett pilotförsök i Norrbotten för att utvärdera om insamling av DNA på järv kan vara en alternativ metod för populationsberäkning av järvpopulationen. Försöket pågår även under 2018 och utvärderingen beräknas vara klar 2019, säger Maria Hörnell-Willebrand, chef på Viltanalysenheten på Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.

I Sverige registrerades under 2017 totalt 382 järvindivider varav 34 också påvisades på norsk sida av gränsen. De 657 järvarna som identifierades i Skandinavien under 2017 baseras på 2292 fungerande prover där varje järv i snitt påträffades 3,5 gånger.

Minsta antal järvar

Undersökningen ger ett minimiantal, och det är i dagsläget inte möjligt att ange hur stor del av det faktiska antalet järvar som hittas. Järvar rör sig över stora områden, men genom att fortsätta med heltäckande inventeringar räknar Naturvårdsverket med att man under 2019 ska ha en bättre bild för att uppskatta den skandinaviska järvstammen.