Det är Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, som genomför mätningarna på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten. Mätningarna kom till som en följd av det radioaktiva nedfallet i samband med kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986.

Efter olyckan mättes älgjägare varje år i tre olika hårt cesiumdrabbade områden i landet. Numera mäts bara ett antal älgjägare i Gävletrakten – och då med fem års intervall.

Ännu lägre medelvärden

Rekommendationen från Strålsäkerhetsmyndigheten är att en människa ska utsättas för så lite strålning som möjligt. Förutom bakgrundsstrålningen ska dosbidraget från andra källor, som till exempel livsmedel, inte ge mer än 1 millisievert extra per år, eller cirka 70.000 becquerel i helkroppsmått.

Vid 2012 års mätningar hade älgjägarna i Gävle i medeltal blott 1.300 becquerel i helkroppsmått. Resultaten från helgens mätningar är ännu inte sammanställda men klart är att älgjägarna hade ännu lägre medelvärden den här gången.

– Det är också väntat. Värdena går så sakteliga ner i takt med halveringstiden för cesium 137, säger Micael Granström vid FOI.

Inga alarmerande värden hos vildsvinsjägare

På senare tid har problemen med cesium 137 i vildsvin uppmärksammats. Därför mätte FOI även sex vildsvinsjägare från Uppland vid helgens mätningar. Vildsvinsjägarnas helkroppsvärde var i medeltal 6.500 becquerel. De hade alltså högre värden än älgjägarna i Gävle, men dessa värden ligger ändå långt under nivåer som ger 1 millisievert per år.

– Jag tycker att man ska mäta cesium i vildsvinskött från områden som drabbats av radioaktivt nedfall. Ligger värdena för högt får man ta ställning till om man vill äta det eller inte. Men att sälja kött med för höga cesiumvärden får man inte, säger Micael Granström.

Bra viltkött

Däremot vill han tona ner riskerna med cesium i viltkött. I alla fall så länge det becquerelhalterna ligger på de här blygsamma nivåerna hos konsumenterna.

– Man ska sätta det här i förhållande till andra risker. Min personliga åsikt är att viltköttet till exempel är bättre än kött från tamboskap, det är magrare och kanske även nyttigare ur andra synvinklar, säger Micael Granström.

Exponerad jord

Oroliga människor har hört av sig och undrar om de vågar visats i marker där vildsvin bökar upp marken. En del är rädda för att jorden som exponeras vid böken ska ge en extra hög strålning.

Här uppmanar Micael Granström till sans.

– Det finns ingen som helst anledning att oroas för strålning när man vistas i skog och mark. Den strålning som kommer från nedfallet från Tjernobylolyckan ger ett dosbidrag som ändå ligger långt under vad den naturliga bakgrundsstrålningen ger, säger Micael Granström.