Imorgon, torsdag, kväll, har Jägareförbundet Lycksele kallat till ett medlemsmöte för att diskutera den nya älgförvaltningen, som många tycker har slagit sönder den samverkan som tidigare fanns inom kretsen.

Markerna i kommunen består till stor del av viltvårdsområden. Dessa var tidigare indelade i tio zoner, och på den tid som älgförvaltningen beslutades vid samrådsmöten mellan jägare och markägare fungerade det hela bra.

Missnöjda lämnar

Med den nya älgförvaltningen flyttade skogsbolagen fram sina positioner. Genom att utnyttja den starka ställning som följde av markinnehavet i viltförvaltningsområdena samt utslagsrösten i älgförvaltningsgruppen avskaffades zonindelningen, och ersattes med ett antal älgskötselområden.

Det är flera av dessa som nu knakar i fogarna.

Enligt jaktvårdskonsulent Mikael Karlsson på Jägareförbundet Västerbotten har några viltvårdsområden som består av enbart privata markägare gått ur älgförvaltningsområdena på grund av missnöje med hur älgförvaltningen bedrivs.

Små enheter

I andra områden där jägare och privata markägare har diskuterat att göra detsamma och där man uttrycker sitt missnöje med skogsbolagens älgpolitik har man stött på patrull.

– I de viltvårdsområden där bolagen äger mer än en femtedel av marken har man hotat med att upplösa området om jägarna obstruerar mot skötselområdets avskjutningsbestämmelser, säger Mikael Karlsson.

Något som han menar vore djupt olyckligt för jakten och viltvården.

– Det är att gå i helt fel riktning med tanke på den ägosplittring och arrondering som är med en mängd små enheter. En situation där vissa marker ingår i ett skötselområde och andra står utanför leder knappast älgförvaltningen framåt, säger Mikael Karlsson.