Mannen äger sedan en tid tillbaka en 4,5 hektar stor fastighet i norra Skåne. Där har han anlagt två åtlar med belysning och kameror, rest jakttorn, satt upp skjutstegar och en saltsten.

Jaktgrannar med mångdubbelt större marker vittnade vid tingsrätten om sina iakttagelser, samt att man ansåg att marken inte var stor nog för att vara jaktbar vare sig för rådjur eller vildsvin.

Jakttorn och stegar

Polisen som utrett anmälan har besökt marken. Under förhandlingen i tingsrätten berättade han om två anlagda åtlar där marken var upptrampad av vilt. Den ena åteln låg ungefär sju meter från fastighetsgränsen. Till den andra var det 35 meter till gränsen.

Vid en av åtlarna fanns ett jakttorn. Vid den andra behövdes inget sådant eftersom det gick att skjuta från boningshuset. Båda åtlarna var utrustade med belysning och rörelsevakt.

För tingsrätten var den avgörande frågan om arrangemangen på marken fanns där för viltvårdens skull, eller om syftet var att locka djur till fastigheten för att jaga det.

Tingsrätten konstaterar att marken är för liten för att hålla en jaktbar stam av vildsvin och rådjur. Man skriver vidare att jakttorn och stegar är ditsatta för att underlätta jakt. Man skriver att ”lockandet därmed inte varit i viltvårdande syfte utan i jaktsyfte”.

Inget fällt vilt

Eftersom utfordringen (åtlingen) skett dagligen och i omfattande utsträckning bedömer inte rätten gärningen som ringa, utan mannen döms för förseelse mot jaktlagen till 30 dagsböter à 350 kronor. Han ska också betala sina advokatkostnader med 7.500 kronor.

Domen är anmärkningsvärd på så sätt att det för Hässleholms tingsrätt varit tillräckligt med jaktanordningar som åtlar, jakttorn och kameror för att finna att mannen gjort sig skyldig till olovligt lockande av vilt.

Även om det är ovanligt att anmälningar om lockande når till domstol, har det i de fall det skett varit i det närmaste nödvändigt att visa att vilt också har fällts i sammanhanget.

Både att det har skjutits och hur mycket vilt som fällts, och att det varit väsentligt mer än vad som bedöms vara en rimlig avkastning.

Fungerande lagstiftning

Jaktvårdskonsulent Fredrik Jönsson.

På Jägareförbundet Skåne ser man positivt på domstolens utslag:

– Den här fällande domen visar att lagstiftningen fungerar, och att tolkaren av lagen tar frågan om lockande av vilt på allvar. Vi ska hålla en hög jaktetik och i det ingår att vi ska samverka och inte fälla mer vilt än vad en mark kan producera, säger Fredrik Jönsson, jaktvårdskonsulent i Skåne.

Det är inte känt om domen kommer att överklagas.