Ett antal personer med förtroendeuppdrag i föreningarna har tillsammans vänt sig till utskotten för att ge sin syn på den så kallade talerätten. Enligt dem är det inte rimligt att Facebook-grupper eller löst sammansatta föreningar med några hundra medlemmar får rätten att påverka för samhället viktiga beslut.

”Det är inte säkert – snarare högst osannolikt – att föreningar som enbart lyckas samla ett hundratal medlemmar företräder ’allmänheten’. 100-150 personer måste snarare ses som en mindre grupp med särintresse, inget allmänt intresse”, skriver gruppen.

Utbredd frustration

Bakom skrivelsen finns en utbredd frustration över hur år av överklaganden påverkat möjlighet till jakt på i första hand varg och lodjur.
Christer Karphammar, ordförande i Mellanskogs verksamhetsområde i norra Värmland och internationell domare, har reagerat på att bland annat Århuskonventionen åberopas som stöd för särintressens möjligheter att överklaga.
Enligt Karphammar är beteckningen miljöorganisation det som avgör frågan.
Varken Århuskonventionen eller Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, säger att alla som kallar sig miljöorganisationer ska ha rätt att överklaga. Däremot ska de som uppfyller kraven ha rätt att få sin sak prövad i domstol.

Avgörande skillnad

Enligt Christer Karphammar är det en väsentlig och helt avgörande skillnad.
– Domstolarna måste få vägledning, instruktioner och föreskrifter i förhållande till vilka som har talerätt. Det åligger riksdag och regering att utforma sådana instruktioner, säger Christer Karphammar.
Det gruppen främst vänder sig mot är hur särintressen i samhället, som oftast inte är direkt berörda av besluten, ändå ges möjligheten att genom överklaganden försena och förhindra tagna jaktbeslut.
Enligt deras mening finns det inget stöd för det i lagstiftningen.
När det gäller beslut om skyddsjakt ställs frågan på sin spets.

Akut åtgärd

– Skyddsjakt är en åtgärd där samhället behöver ta snabba beslut för att förhindra, avvärja eller avsluta pågående skada. De som där kan ha rätt att överklaga måste vara människor eller grupperingar som är direkt berörda. Det är en akut åtgärd där det inte finns utrymme för långa förhandlingar, säger Christer Karphammar.
Sveriges linje när det gäller vilka som har talerätt skiljer sig enligt Christer Karphammar från hur andra länder inom EU agerar.
– Särintresse och allmänintresse är inte samma sak, och det är här vi menar att riksdag och regering måste ge domstolarna bättre vägledning, säger Christer Karphammar.