Sammanlagt pågår just nu över 20 projekt med finansiering från Viltvårdsfonden. De senaste anslagen ur Viltvårdsfonden gick till fem projekt.

Projekten handlar om följande:
Från fält till flyttväg – förvaltning av gäss i det nya jordbrukslandskapet.
Anslag: 3 miljoner kronor.
Gässen i det svenska jordbrukslandskapet är fler än någonsin, något som innebär nya utmaningar för viltförvaltningen. Bara i Sverige förekommer regelbundet nio arter, var och en med sitt förvaltningsbehov.
Forskningsprojektet vill ta fram mer kunskap för en långsiktigt hållbar förvaltning av gäss både på lokal, regional och nationell nivå. Det handlar till exempel om att utvärdera och utveckla skadereducerande metoder.
Fältarbetet kommer att bedrivas i Skåne, Närke och Västerbotten, men projektet har också beröringspunkter med Norge, Danmark och Storbritannien.

Utsatta gräsänder: rörelsemönster, överlevnad och effekter på biologisk mångfald
Anslag: 750.000 kronor.
Utsättning av gräsänder för jaktändamål är vanligt förekommande i Europa och årligen släpps flera miljoner änder ut. I Sverige rör det sig om mer än 250.000 fåglar.

Gräsand. Foto: Kenneth Johansson

Projektet ska använda sig av data från tidigare forskning för att studera om rörelsemönster och mortalitet (dödlighet) skiljer sig mellan de uppfödda och de vilda änderna samt hur den biologiska mångfalden påverkas av bland annat våtmarker som anläggs för andutsättningar. Ett mål är att ta fram kunskapsunderlag och verktyg till nytta för viltförvaltningen på såväl lokal som internationell nivå.

Proaktiv förvaltning – modellering av olika scenarier för CWD hos hjortdjur
Anslag: 250 000 kronor.
Under 2016 upptäcktes några fall av prionsjukdomen Cronic Wasting Disease, CWD, på vildren och älg i Norge. Det pågår ett omfattande arbete med att utreda förekomst och spridning. Sjukdomen CWD är tidigare dokumenterad i Nordamerika. I Sverige finns inga dokumenterade fall. Projektet syftar till att göra en sammanställning av kunskapen om CWD, inte minst om effekterna av CWD på hjortdjur och om populationsmodeller som kan beskriva och förutsäga effekter av CWD under svenska förhållanden.

Scandcam – utveckling av viltkameraövervakning för flerartsövervakning
Anslag: 1 miljon kronor.
Hur påverkas däggdjurssamhällen av förändringar i djurens miljö – och hur kan ett bra inventeringsverktyg för att övervaka en sådan utveckling se ut? Det är två frågor som forskningsprojektet Scandcam vill besvara.

Foto: Olle Olsson

En central del av projektet är att jämföra kameraövervakning med pågående inventering av mellanstora och stora däggdjur. Under snöfattiga förhållanden är till exempel inventering av lodjur en stor utmaning för viltförvaltningen. Övervakningsdata från både svenska och norska studieområden kommer att användas i detta svensknorska samarbetsprojekt.
Populationsuppskattning klövdjur
Anslag: 350 000 kronor.
Projektet handlar framförallt om att utveckla ett genetiskt verktyg för igenkänning av art, kön och individ hos klövdjur baserat på DNA från exempelvis spillning, saliv och hår. Data ska sedan kunna användas för att studera två faktorer som har stor betydelse för en klövdjurspopulation: populationens storlek och konkurrens inom och mellan arter.