Nyligen skickade Jägarnas Riksförbund förslaget om att införa allmän jakt på älg på nytt till regeringen. Förbundet vill se ett treårigt försök i tre län. Man förordar Norrbotten, Sörmland och Skåne.
I förslaget skriver man att markägare och jägare genom det får förvalta älgen på samma sätt som rådjur, dov, vildsvin och mufflon.
Vad händer med älgstammen då? Kan man förvalta älg som på många håll förekommer i en dryg handfull individer på tusen hektar, på samma sätt som en betydligt tätare rådjursstam, där uttaget många gånger är slumpmässigt?

Kan bli fler
Svensk Jakt ringde några experter på älgförvaltning med frågan vad som händer om det införs allmän jakttid på älg? Man kan ju tro att stammen kraschar, att den snabbt skjuts i botten.
– Så behöver det inte alls bli. Snarare kan den komma att växa, säger riksjaktvårdskonsulent Daniel Ligné vid Svenska Jägareförbundet.
I samband med att samma förslag var aktuellt för kronhjort undersökte förbundet hur viltstammar reagerat på allmän jakt i andra delar av världen.
– Till exempel kronhjorten i Danmark. Det visade sig att hjortarna blivit fler. Däremot var kvaliteten sämre. De stora hjortarna åkte dit direkt, och det finns förstås en uppenbar risk att det skulle gå på samma sätt för älgen hos oss, säger Daniel Ligné.
Han tror att en anarki i älgskogen skulle motverkas av den långa tradition av lokal och frivillig samverkan som finns kring viltförvaltning i Sverige.
– Den fortsätter säkert i de flesta fall. Men frifräsarna som skjuter på vad som kommer finns överallt, och en allmän jakt leder troligtvis till ökad osämja. Men ett sådant överuttag kompenseras sannolikt av att man håller ett högre antal älgar på markerna runt omkring.

Tränade jägare
Liknande tankegångar har älgforskaren Göran Ericsson vid Sveriges Lantbruksuniversitet.
– Det är inte säkert att det händer så mycket, i varje fall inte på kort sikt. Jägarna är tränade att bevara och bygga upp viltstammar, och de slutar inte med det även om det införs allmän jakt på älgen, säger Göran Ericsson.
På längre sikt och om samverkan inom skötselområden och förvaltningsgrupper upphör på grund av den allmänna jakten riskerar man emellertid att tappa kontrollen över stammen.
– Utan inventeringar, kunskapsinhämtning och samverkan ökar sannolikt skadorna i skogen, viltolyckorna blir fler. Avgörande för att allmän jakt ska fungera är att det ändå finns en samverkan, säger Göran Ericsson.

Motverkar kvalitet
Ingemar Sjöberg, som är älgjakthandläggare på länsstyrelsen i Jönköping, förordar inte oväntat att älgen ska förvaltas aktivt, efter uppsatta mål och att avskjutningen ska gynna en stam av hög kvalitet i nivå med betestillgången.
– Allmän jakt motverkar allt detta. Fler vuxna djur skulle fällas, tjurandelen i stammen minskas drastiskt och medelåldern sänkas. Om vi inte jagar med utgångspunkt från reproduktion och medelålder får vi en älgstam av sämre kvalitet, säger Ingemar Sjöberg.
Han menar vidare att det går att snegla åt det gamla licenssystemet för att få en aning om vad allmän jakt för med sig.
– Om vi tar 2004 som exempel hade vi i Jönköpings län en utnyttjandegrad som låg under 60 procent av tilldelningen, något som påminner om en allmän jakt. Man kan konstatera att jägarna höll sig inom ramarna, men det gynnade inte kvaliteten i stammen, och motverkade inte betesskadorna, säger Ingemar Sjöberg.

Sugen på att testa
Älgforskaren Jonas Malmsten tror inte att en allmän jakt gör något bättre än vad det är nu, men han ser en del fördelar:
– Nu svär jag i kyrkan, men med ett sådant system kommer älgar att fällas där älgarna finns. En hel del älgar fälls inte eftersom de inte finns på de marker där de jagas. Alltså blir det mer älgen än jägarna som får avgöra reglerna, säger Jonas Malmsten.
Han ser också nackdelar. En av dem är att man på små marker kan använda åtling för att skjuta fler djur än vad marken bär.
– Problemet finns redan med annat vilt på för små marker i södra Sverige, där det åtlas och skjuts hej vilt utan någon tanke på viltförvaltningen i stort, säger Jonas Malmsten.
En allmän jakt stimulerar heller inte samverkan över större områden.
– Vi kanske hamnar i en situation liknande den vi hade med A-, B- och E-licenser då älgstammens kvalitet och helhet inte premierades. I många fall vände älgskötselområden på den steken, faktiskt.
Men Jonas Malmsten har inte något emot att prova vad allmän jakt skulle innebära:
– Men det kräver ordentliga och oberoende inventeringar före, under och efter försöket, för att på ett korrekt sätt utvärdera det. Älgen är ett vilt som i många fall förlåter oss jägare för våra misstag, och tål nog ett dylikt försök. Men inte utan inventeringar.

Längtar inte tillbaka
En som varit med och jagat på den tid då det var allmän jakt på älg är Ingemar Kastensson, älgförvaltare från Aneby:
– Jag tyckte inte det var bra varken för älgförvaltningen eller för jaktetiken. Den allmänna jakten skapade stress och osämja mellan jägarna och det är ingen tid jag vill ha tillbaka.
Han tycker att man istället borde belöna foderskapande och foderproducerande åtgärder när det gäller tilldelning och avskjutning av tjurar, hondjur och kalvar och inte låta slumpen avgöra älgförvaltningen.
Även Ingemar Kastensson ser allmän jakt som ett hot mot kvaliteten i älgstammen.
– En klok skogsman sa en gång att man borde införa begreppet älgbonitet, det skulle föra älgförvaltningen framåt och inte bakåt, som allmän jakt skulle göra, säger han.