EU-kommissionen genomför just nu ett så kallat stresstest av både fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet. Kommissionen vill se om man kan nå direktivens mål på ett mer kostnadseffektivt sätt, på vilka områden man kan förenkla reglerna och hur man kan minska onödiga administrativa kostnader.

Två direktiv

För jägarna har fågeldirektivet, som antogs 1979, och art- och habitatdirektivet, som antogs 1992, påverkan på jaktutövningen. Direktiven innehåller minimiregler som medlemsstaterna måste uppfylla när det gäller bevarande av fåglar, däggdjur och andra arter, samt deras livsmiljöer.

Direktiven föreskriver olika nivåer av skydd för arter. De innehåller regler om jakt, exempelvis de arter medlemsstaterna kan medge jakt på och vilka som ska fredas, tidsperioder då jaktbara arter är fredade, regler som förbjuder särskilda medel, arrangemang eller metoder för jakt, men också möjligheter till undantag från förbudsbestämmelserna.

Annan hänsyn

Direktiven föreskriver också regler för ett sammanhängande europeiskt ekologiskt nätverk av särskilda skydds- och bevarandeområden för livsmiljötyper, fåglar, däggdjur och andra arter under beteckningen Natura 2000.

I direktiven återfinns också skrivningar om att hänsyn ska tas till ekonomiska, sociala och kulturella behov samt till regionala och lokala särdrag (art- och habitatdirektivet) och till ekonomiska krav samt kulturella och rekreationsbehov (fågeldirektivet).

Konsultationen där privatpersoner kan medverka och delge sina åsikter pågår fram till och med den 4 augusti.

Här kommer du till enkäten>>