Rosersbergs skytteförening och dess underföreningar står nu inför en oviss framtid. Detta efter att Fortifikationsverket sagt upp arrendeavtalet för skytteanläggningen som ligger i området Tallmilan i Sigtuna kommun, strax norr om Stockholm.

Uppsägningen gäller till den 31 oktober 2029 och beskrivs på föreningens hemsida som en formell åtgärd för att undvika automatisk förlängning. Något konkret skäl till beslutet har föreningen ännu inte fått ta del av.

Kraftiga reaktioner

Föreningen, som samlar flera verksamheter – däribland gevärsskytte på korthåll och långhåll, hagelskytte, pistolskytte – reagerar kraftfullt. Huvudstyrelsen betonar att man inte accepterar en avveckling utan kamp och har redan inlett arbetet för att försöka få beslutet omprövat.

Rosersbergs skytteförening bedriver en bred verksamhet som omfattar både sportskytte och utbildning. Anläggningen används inte bara av medlemmar utan även andra skyttar nyttjar anläggningen, bland annat för att skjuta för älgmärket.

Andra nyttjare är Polisen och Tullverket samt Försvarsmakten.

Föreningens strategi

Detta är också ett av huvudargumenten i föreningens strategi. Man lyfter att verksamheten bidrar till både fritidsverksamhet och kompetensförsörjning inom totalförsvaret.

I linje med riksdagens beslut om Totalförsvaret 2025–2030 menar föreningen att skytteverksamheten utgör en del av den civila och militära infrastrukturen, bland annat genom kopplingar till myndigheter och utbildning.

Som första steg planerar föreningen att begära ett möte med Fortifikationsverket för att få klarhet i bakgrunden till uppsägningen. Samtidigt ska föreningen ta fram en kommunikationsplan för att mobilisera stöd och sprida information.

Påverka processen

Trots beskedet fortsätter verksamheten som vanligt enligt planerade skjutscheman. Föreningen betonar att tidsramen fram till 2029 ger utrymme att påverka processen.

Frågan om Rosersbergs skyttebanas framtid handlar därmed inte bara om ett arrendeavtal – utan om en anläggning som föreningen menar har betydelse långt utanför det egna medlemskapet, som strategisk resurs i totalförsvaret.

Diskuterades i Riksdagen

Frågan om skytteanläggningens framtid togs upp i riksdagens frågestund i torsdags. Ludvig Aspling (SD) menade att Fortifikationsverkets beslut att säga upp avtalet är svårbegripligt, eftersom föreningen stöttar totalförsvaret, inklusive Myndigheten för civilt försvar, och Polismyndigheten, som tränar skytte där.

– Den här typen av föreningar är enligt totalförsvarspropositionen en nödvändig del av den civila och militära infrastrukturen. Det finns inte heller jättemånga sådana här skjutbanor i Stockholmsområdet. Jag vill därför fråga försvarsministern om han kan tänka sig att vidta någon åtgärd för att se till att den här typen av skjutbanor inte läggs ned om det inte finns några starka skäl till det, vilket det inte verkar göra i det här fallet.

Försvarsministern

Försvarsminister Pål Jonson (M) svarade:

– I formell bemärkelse ligger Fortifikationsverket under finansmarknadsminister Niklas Wykman, och jag kan inte riktigt gå in och kommentera enskilda skjutbanor. Med det sagt: Skytterörelsen är viktig ur ett totalförsvarsperspektiv, vilket också framgår av totalförsvarspropositionen. Det handlar bland annat om att öka tillgängligheten till skjutbanor.

Han fortsatte:

– Den andra dimensionen gäller de frivilliga försvarsorganisationerna. Det finns skytterörelser som är engagerade i detta, och där för vi numera en mycket nära dialog med flera av de frivilliga försvarsorganisationerna. Vi ser ett ökat tryck på våra skyttebanor, inte minst mot bakgrund av utbyggnaden av hela det militära försvaret.

Ministeroro

Pål Jonson sa också att han ibland kan känna en oro för att de frivilliga försvarsorganisationerna får minskat tillträde till skyttebanorna.

Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

– Vi för därför en dialog inom regeringen i frågan, och vi för också en dialog med berörda frivilligorganisationer för att se vad vi kan göra för att öka tillgängligheten och tillträdet till bland annat skyttebanor.

Rosersbergs skjutbana drivs av Rosersbergs skytteföreningar, som sedan 1966 arrenderar området. Rosersberg skytteföreningar består i sin tur av Rosersbergs jaktskytteklubb, Rosersbergs skytteförening gevär, Rosersbergs pistolklubb Vita örnen och Hjortskyttarna.

Rosersberg jaktskytteklubb är störst med drygt 1 500 medlemmar, och sammantaget med övriga föreningar är det drygt 2 000 medlemmar som nyttjar anläggningen. En nedläggning av verksamheten kan alltså drabba över 2 000 skyttar. Till detta kommer andra som nyttjar anläggningen för jakt- och sportskytte.

Militärt område

Rosersbergs jaktskytteklubb arrenderar sedan 1966 marken som är belägen på ett militärt område och har i dag en 300-metersbana, tre trapbanor, en sportingbana, en skeetbana, 80-metersbana för löpande älg, två 50-meterbanor för löpande hjort och gris kompletterad med markmål, en inskjutningsbana 100 meter samt fyra banor för pistolskytte, praktiskt skytte och svartkrutsskytte med mera. Vidare finns en större skyttepaviljong för samling och utbildning.