Sveriges rapportering enligt artikel 17 i art- och habitatdirektivet, som nu lämnas in till EU, visar att läget är allvarligt för många av Sveriges arter och livsmiljötyper. Endast omkring 40 procent av arterna och 20 procent av livsmiljötyperna bedöms ha gynnsam bevarandestatus i hela landet, uppger Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.

Några av de djur som har det tufft i Sverige är fjärilar och vedlevande insekter.

− Det behövs omfattande insatser för värna livsmiljöer och arter i Sverige. Skydd och skötsel av natur och åtgärdsprogram för hotade arter är viktiga verktyg, men rapporteringen visar att det bland annat behövs mer insatser i skogsbruket och för värdefulla ängs- och betesmarker, säger Fredrik Hannerz, avdelningschef vid Naturavdelningen på Naturvårdsverket, i pressmeddelandet.

Avverkningar och övergödningar

Av Sveriges skogar är det endast fjällbjörkskog och skogsbevuxen myr i alpin region som har gynnsam bevarandestatus. De flesta skogar har, enligt Naturvårdsverket, otillräcklig eller dålig status. Även flertalet gräsmarker och kustdyner har dålig status.

Orsakerna är bland annat avverkning av skogar med höga naturvärden, igenväxning av tidigare öppna marker och utdikning av våtmarker. Även klimatförändringar, övergödning och invasiva främmande arter bedöms påverka livsmiljöerna negativt.

Utmaningarna finns också till havs. Tumlaren är ett av de marina däggdjuren i svenska hav som påverkas negativt av mänskliga aktiviteter.

Uppåt för järven

Det finns också arter som har fått bättre förutsättningar. Ett exempel är uttern, där populationen återhämtat sig tack vare ett brett spektrum av åtgärder som skett under lång tid.

Ett annat exempel är järven, där både populationen och utbredningsområdet ökat, speciellt i områden nedanför fjällkedjan.