Sedan den 1 februari 2025 heter Svenska Jägareförbundets riksjaktvårdskonsulent Anders Nilsson. Hans företrädare på posten Daniel Ligné, som innehade tjänsten 2012–2025, har efter en tids sjukskrivning övergått till en tjänst som handläggare i generalsekreterarens stab på nationella kansliet, där han framför allt kommer att arbeta med utredningar, remisshantering och liknande uppgifter.

Vad gör en riksjaktvårdskonsulent?

– Oj, det är en svår sak att beskriva kort. Men i stora drag är man en hubb för jaktlig information nationellt. Vi har våra specialister inom olika områden samt våra jaktvårdskonsulenter i länen. Min roll är att ha en överblick och vara tillräckligt insatt för att kanalisera frågor utifrån geografisk skala och ämnesområden. I många fall innebär tjänsten också att företräda förbundet i olika forum, som till exempel gentemot nationella myndigheter och rikspolitiken.

Vilka frågor står överst på dagordningen just nu?

– Vi har precis vunnit en rad upphandlingar hos Naturvårdsverket, vilket är viktigt. Framåt så är frågor kring en ny viltmyndighet, vapenlagstiftningen, jaktlagstiftningen och inte minst fjällfrågan aktuella. Sedan är förstås älg- och rovdjursförvaltningen ständigt närvarande.

Om du tittar i kristallkulan och försöker förutspå framtiden: vilka frågeställningar tror du kommer att prägla den svenska jaktens kommande decennium?

– Jag tror att flera av de frågor vi arbetar med inom förvaltningen nu kommer vara aktuella även om tio år. Sedan skulle jag inte bli förvånad om ”stora fåglar” det vill säga gäss, svanar och tranor kommer att vara mer aktuella i debatten.

– Jag bedömer även att debatten om EU:s stelbenta regelverk med art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet kommer att ifrågasättas än mer, då fler arter som nu är skyddade behöver förvaltas. Här ser vi ändå ett första stapplande steg, i och med nedlistningen av vargen, men det satt hårt inne. Trots det är det en arbetsseger för Jägareförbundet att det kommit ända hit.

Vilka är den svenska jaktens största utmaningar – och möjligheter till utveckling?

– Att lyckas stå upp för viltet och förklara dess värden i en allt mer polariserad värld, där enskilda nyttor står i konflikt med varandra. Jägarkåren och Jägareförbundet är en kraft, tack vare vårt medlemsantal. Vi saknar dock de ekonomiska muskler som affärsdrivna intressen har, intressen som i sin retorik kommunicerar att viltet är ett problem. Här får man valuta för sitt medlemskap i Jägareförbundet, då vi är garanten för att försvara viltet, jakten och vår livsstil.

– På plussidan ser jag en stabil acceptans för jakten i samhället. Det är ett hedersbetyg till svenska jägare och hur vi håller etiken högt.