Det finns ett antal kriterier som avgör om en art blir rödlistad eller inte. Det handlar till exempel om populationens storlek, om populationen minskar eller om den har ett litet utbredningsområde.

Älgstammens täthet har sedan 2015–2016 minskat med 30,6 procent i Norrland, 13,8 procent i Svealand och 16,6 procent i Götaland. Nationellt har älgstammens täthet minskat med 23,9 procent. Det här uppger Naturvårdsverket i sitt informationsblad Viltnytt.

Ökad jakt

Minskningen beror på ökad älgjakt. Men även förändringar i älgarnas livsmiljö spelar roll för stammens numerär. Antalet kalvar per hondjur har minskat stadigt sedan år 2000.

Studier visar att varg och björn påverkar reproduktionen, men nedgången är lika markant i områden utan dessa rovdjur. Klimateffekter, som varmare och torrare väder, påverkar också kalvarnas överlevnad och hondjurens möjlighet att samla resurser inför kommande års reproduktion, uppger Naturvårdsverket.

Nära rödlistas tidigare

Det var nära att älgen rödlistades redan 2020, men då var nedgången i stammen inte tillräckligt stor för att älgen skulle hamna på listan. Nu diskuterar SLU Artdatabanken återigen möjligheten att rödlista älgen.

Rödlistning innebär att en art bedöms utifrån kriterier som populationstrender, populationsstorlek och livsmiljöns status. För älgen har den nedåtgående trenden lett till diskussioner om att klassificera den som ”nära hotad”.

Jakten stoppas inte

Men en rödlistning innebär inte att det automatiskt införs något jaktstopp på arten. Flera arter i Sverige, inklusive jaktbara djur, kan finnas med på rödlistan trots att jakt fortfarande är tillåten.

Naturvårdsverket använder rödlistan som en indikator på arters tillstånd och populationsutveckling. När en art hamnar på listan analyseras orsakerna till minskningen och eventuella åtgärder övervägs. För älgen innebär detta att det är viktigt att noga följa reproduktionens utveckling och andra faktorer som påverkar stammen.