Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, skattar på uppdrag av Naturvårdsverket älgstammens täthet till länsstyrelserna och älgförvaltningsgrupperna.

– Rapporten ger oss värdefulla insikter som kommer att vara viktiga i framtida beslut om älgförvaltningen i Sverige, säger Urban Johansson, vilthandläggare på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.

Rapporten visar att nedgången i älgstammen kan ha planat ut, och att älgstammen till och med visar tecken på att öka i vissa områden.

– Vi ser att jägarna verkar ha ändrat sitt beteende i takt med att älgstammen minskat, dels genom att tillbringa mindre tid i skogen, dels genom att minska avskjutningen av vuxna älgkor, som är centrala för populationens tillväxt, säger Fredrik Widemo universitetslektor, på SLU.

Stora variationer

Rapporten visar att det finns stora regionala variationer i älgstammens utveckling. Till exempel har älgstammen i Gävleborg minskat med nästan 42 procent sedan 2015, medan den har ökat med 15 procent i Blekinge.

Rapporten visar också att älgens reproduktion, mätt som antalet kalvar per hondjur, har minskat stadigt sedan år 2000. Detta tyder på att andra faktorer utöver jakt spelar en viktig roll för älgstammens utveckling. Exempel på sådana faktorer är predation från stora rovdjur och klimatförändringar.

Jägarnas fortsatta engagemang med insamling av oservationer, särskilt i områden med färre älgar, är avgörande för att säkerställa att skattningarna av älgstammen förblir tillförlitliga.

– Det är viktigt att vi fortsätter att följa utvecklingen av älgstammen och anpassar våra metoder för datainsamling och inventering. Ny teknik som viltkameror och drönare kan komma att spela en viktig roll i framtiden, men traditionella metoder som observationer och spillningsinventeringar kommer fortfarande vara centrala inom överskådlig tid, säger Urban Johansson.