Talma sameby har stämt staten och kräver ensamrätt att upplåta jakten och fisket inom sitt område. Samebyn hänvisar likt Girjas sameby, till att det handlar om en ensamrätt som Talma upparbetat genom urminnes hävd.

På uppdrag av staten, via Justitiekanslern, JK, har Luleå tekniska universitet, LTU, genomfört en historievetenskaplig studie om markanvändningshistorien i norra Tornedalen. Den visar att det funnits en konkurrerande markanvändning i området. Alltså: samebyn har inte ensamt verkat i Talmas område historiskt sett.

Talmarapporten

I måndags kväll hade Kiruna kommun och Kirunas stadsbibliotek bjudit in de fyra historieforskarna bakom den så kallade Talmarapporten för att berätta mer om sina forskningsresultat. Cirka 140 personer kom för att lyssna till forskarna.

De fyra forskarna konstaterar att det behövs grundligare forskning om regionens historia. Deras forskningsresultat motsäger en del slutsatser i tidigare forskning.

Eric M Runesson, ordförande i Renmarkskommittén, fastslår följande i en promemoria:

”Bedömningen är att de enskilda samer som före mitten av 1700-talet levt i de områden i Lappland som nu står under statens omedelbara disposition ostört har upparbetat en ensamrätt till småviltsjakt och fiske, i vilken även ligger en rätt att göra upplåtelser. ”

Mer forskning

LTU-forskarna Judit Malmgren, Dag Avango, Curt Persson och Lars Elenius har kommit fram till att det inte går att dra en sådan generell slutsats. De menar att det behövs mer forskning och att bilden är betydligt mer komplicerad och mångfacetterad än vad som idag framstår som en glasklar slutsats i Runessons promemoria.

Enligt Judit Malmgren bygger promemorians slutsatser på tidigare forskning som hon tillsammans med sina tre forskarkolleger nu till viss del omtolkat och kompletterat. Det i sin tur har lett till delvis andra slutsatser.

– Det vi har sett gällande det område som vi forskat i är att det före 1600-talet också funnits andra befolkningsgrupper än samer som nyttjat markerna. Liknande förhållanden kan även ha funnits i andra samebyar, säger Judit Malmgren och tillägger snabbt att därmed inte sagt att det ser ut så i alla samebyars område.

Funnit brister

– Girjasdomens historiska forskningsunderlag och även Renmarkskommitténs forskningsunderlag bygger på tidigare forskning där vi funnit brister, sett ur vårt perspektiv. Det behövs betydligt mer forskning för att kunna ge en solid historievetenskaplig grund att stå på när det ska fattas stora, omvälvande politiska beslut.

Judit Malmgren menar att den polarisering som uppstått i kölvattnet av Renmarkskommittén och samebyars stämning av staten i viss mån kan vara relaterat till ett bristfälligt kunskapsläge.

Fler folkgrupper

Hon menar att det saknas en gedigen forskning som tar upp flera perspektiv och som inkluderar fler folkgrupper.  

– Det gäller också att gå på djupet i källmaterialet och att den som gör det har kunskap om hur dessa källor ska tolkas i de olika lappmarkerna.

Talma sameby har nu fram till sista augusti på sig att svara på Talmarapporten.

Rättsprocess

– Det är fullt förståeligt att Talma gör en egen historiebeskrivning. De är sakägare i den här processen till skillnad från oss forskare som försökt vara så neutrala som möjligt, och så öppet som möjligt redovisa hur vi jobbat. Talma sameby, som har för avsikt att avancera sin position i den här processen, kommer förmodligen därför att se andra saker i källmaterialet än vad vi har gjort. Det beror ju på vilka teoretiska glasögonen man har på sig eller vilka frågor man ställer till materialet och vilket syfte man har med forskningen. Deras syfte är ju att hitta sådant som styrker deras ståndpunkt, säger Judit Malmgren.

Viktiga beslut

Hon hoppas nu kunna fortsätta den historiska forskningen i de historiska lappmarkerna.

På frågan vilka  konsekvenser det kan få om inte den historiska forskningen är objektiv och saklig, svarar Judit Malmgren:

– Följden blir att man fattar väldigt viktiga beslut som får stora konsekvenser för stora delar av befolkningen på grunder som inte är så pass fastställda som de borde vara.

Hon berättar att när de fick uppdraget av JK att ta fram rapporten var forskarna noga med att de själva  fick formulera problemställningen och forskningsfrågorna.

– JK är mån om att framtida rättsliga avgöranden ska vila på ett bra, grundligt historievetenskapligt underlag.

Mer forskning

Judit Malmgren menar att det är bråttom med mer forskning.

– Vi ser ökade konflikter om markrättigheter, särskilt i norra Sverige, samtidigt som det finns brister i historievetenskapen. Det finns därför ett starkt samhällsintresse att stärka det här kunskapsläget.

Dag Avango:

– I det området som vi tittat på har det funnits flera parallella näringar, ett boskapsbaserat jordbruk, nomadiserande renskötsel, jakt och fiske samt gruvdrift och metallframställning under åren 1500-1750. Vi ser konflikter om markanvändning i vårat källmaterial men vi ser också samverkan och en rörelse mellan etniska grupper.

Judit Malmgren påpekar att det måste finnas en större bredd på forskningen och att flera perspektiv ges utrymme.

– Forskningens viktigaste uppgift är att lyfta fram den komplexitet som alltid präglat vår historia. Forskningen de senaste 50 åren har många gånger utgått från att samer var den enda befolkningsgrupp som nyttjat lappmarkerna före 1600-talet.

Det här menar Judith Malmgren har bidragit till att stereotypa bilder och narrativ har skapats som också haft negativa konsekvenser för såväl samer som andra.

Politiskt svagare grupp

– Det finns en kvantitativ brist på vetenskapliga publikationer gällande tornedalingar jämfört med samer. Tornedalingar är en politiskt svagare grupp som får mindre utrymme inom forskning, läromedel och massmedia. Essentiella föreställningar av både tornedalingar och samer ger stereotypa bilder som påverkar forskning och gruppernas rättigheter. Det är inte positivt för varken samer eller tornedalingar. Problemet har varit en förenklad historiebeskrivning där andra grupper än samer ofta osynliggörs i forskningen trots att det finns historiska källor som visar att andra bott och nyttjat området. Starka rådande narrativ och föreställningar om lappmarkernas befolkning har resulterat i en relativt ensidig bild av lappmarkerna som uteslutande samiskt område, säger Judit Malmgren.

Vilseledande

Nils Johanas Allas, ordförande i Talma sameby, tycker LTU-forskarnas rapport är vilseledande.

Nils Johanas Allas menar att forskarna blandar in saker som inte angår Talma sameby.

– Vi arbetar nu med en egen historiebeskrivning som bättre ska visa förhållandena i Talma. LTU-forskarna har tittat på ett alltför stort område, menar Nils Johanas Allas.

Talmas historiebeskrivning kommer utgöra ett svar på Talmarapporten i den pågående rättsprocessen, där Talma sameby har stämt staten.

– Vårat arbete med historiebeskrivningen måste få ta den tid det tar. Det viktigaste är att det blir korrekt.

Nils Johanas Allas håller dock med LTU-forskarna om att det behövs mer historieforskning.