Varför genomför ni denna studie?

– Det är Naturvårdsverket som finansierar forskningen. De märkte vid senaste jakttidsrevideringen att de saknade kunskap om reproduktion för totalt sju arter av våra jaktbara däggdjur – rödräv, grävling, skogsmård, iller, skogshare, fälthare och bäver. Den data som fanns var i en del fall från 60-70-talet och hade geografiska luckor.

Hur har ni tänkt gå till väga?

– Vi behöver vara effektiva och kombinera metoder. Vi kommer undersöka djur som dött via jakt, eller som dött på annat sätt. Vi kommer också göra hormonanalys från spillning och använda bilder från viltkameror och allmänhet.

Är det inte dygnsljuset som styr reproduktionen? Det förändras väl inte bara för att det blir mildare vintrar?

– Nä, så är det förstås, men reproduktion styrs inte bara av dygnslängd. Det finns forskning som visar att även mängden föda samt temperatur påverkar. 

Vilka utmaningar ser du i projektet?

– Att få en bra geografisk spridning på datan samt att få in tillräckligt mycket data från alla de arter som ska undersökas. Räv och fälthare är ganska enkla att få data på. Svårare kommer det bli med bävrarna och illern. Men jag har förhoppningar även för dessa. Vi planerar inte att gå ut brett och be om hela jägarkårens hjälp. I stället kommer vi utgå från befintliga nätverk och skapa nya på de platser vi behöver få överblick över. Tanken är att fokusera på studieområden i Götaland, Svealand, södra Norrland och norra Norrland. 

När ska ni vara klara?

– Nästa jakttidsöversyn kommer ske 2025–2026 och då måste vi kunna uppvisa resultat. Vi som forskar lägger självfallet inga värderingar i hur resultaten ser ut. Det är Naturvårdsverket som kommer att använda den nya kunskapen för att eventuellt förändra jakttider om de anser att det finns behov för det.