Att begränsa utomståendes organisationers rätt att överklaga jaktbeslut är ett steg mot en bättre rovdjursförvaltning, skriver de kristdemokratiska debattörerna. Foto (i hägn): Ingemar Pettersson
Urbant överklassvinklade uttalanden om lågutbildade landsbygdsbor visar att man inte förstått något av de problem vargen skapar, skriver tre kristdemokrater.
I en krönika i Dagens Nyheter kunde vi i mitten av juli läsa att synen på varg mer beror på utbildningsnivå än om man bor i ett vargtätt område eller storstad.
Ett sådant uttalande bevisar att man inte har förstått något av de problem vargen skapar. Det visar även på en fördomsfull syn på personer med lägre utbildning.
Uttalandet påminner om tidigare klassiska urbant överklassvinklade uttalanden som ”Stockholmare är smartare än lantisar” eller ”Värmland och Gotland är typiska fall av skräpyta”.
Irene Frank från Kilafors berättar om den vargtik som återkommande rör sig på gårdsplanen. Troligen i jakt på mat då varg och björn redan tagit all älg och alla rådjur. Hon förklarar att tiken inte får skyddsjagas då den enligt Naturvårdsverket är mycket skyddsvärd på grund av sin genetik.
Det är fastlagt att tiken i år fått sin femte vargkull, så generna är väl spridda. Tvärtom borde hon alltså tas bort för att inte prägla sitt oskygga beteende på valparna.
Irene har en 14 månader gammal unghund. Den säger myndigheterna att hon ska hålla inomhus, den får inte springa av sig ute på gårdsplanen.
En flyktingfamilj från Ukraina som kom till byn vågade inte bo kvar på grund av vargen.
Enligt krönikören i DN skulle det här alltså handla om en lågutbildad familj som inget begriper…
Den senaste inventeringen anger att det finns omkring 460 vargar i Sverige, alltså drygt 50 procent mer än Naturvårdsverkets referensvärde för gynnsam bevarandestatus, som de redan lagt högre än vad riksdagen 2013 beslutat.
Hur den stora stammen ytterligare kommer att påverka jakten törs vi knappt tänka på.
När myndigheterna tar beslut om jakt på stora rovdjur överklagas detta ofta av ideella organisationer. Man obstruerar därmed ärendets gång, även om det handlar om skademinimering i form av skyddsjakt.
Tyvärr används då Århuskonventionen på fel sätt, när det inte är den direkt berörda allmänheten som hörs utan organisationer som inte alls finns och verkar inom området.
Århuskonventionen lägger stor vikt vid att skilja mellan ”allmänhet” och ”direkt berörd allmänhet”.
Med detta kan vi konstatera att både myndigheter och domstolar använder lagar och regler för att gå emot fattade beslut.
När det gäller överklaganden och Århuskonventionen vill vi tydligare implementera vilka som ska ha rätt att överklaga bland annat jakt i Sverige.
Vi, företrädare för Kristdemokraterna, kommer alltid att fortsätta driva en politik som tvingar myndigheterna att följa demokratiskt fattade beslut.
I frågan kring vargen är det viktigt att vi verkligen får Naturvårdsverket att skyndsamt ta fram en plan för hur vi ska nå till det fastställda målet kring en gemensam skandinavisk vargförvaltning och Sveriges ansvar för 170 individer.
Peter Kullgren
Partisekreterare och frontperson i landsbygdsfrågor (KD)
Kjell-Arne Ottosson
Miljö- och klimatpolitisk talesperson (KD)
Magnus Oscarsson
Jordbrukspolitisk talesperson (KD)
Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se
Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.
Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.
